Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Vy över Nyanza, Rwanda
Start
Sidas bistånd runt om i världen
Länder och regioner
Rwanda

Samarbete mellan forskare förbättrar livet för mjölkbönder i Rwanda

Berättelser om biståndet

Samarbete mellan forskare förbättrar livet för mjölkbönder i Rwanda

Samarbete mellan forskare i Sverige och Rwanda har hittat lösningar för småskaliga mjölkbönder som minskar undernäring. Nu går ingen mjölk till spillo, barnen kan dricka mer mjölk och inkomsterna har gjort det möjligt att köpa en mjölkbil och teckna sjukvårdsförsäkring. Att kunna kyla mjölken hemma är nästa steg.

Forskning gav mer mjölk och inkomster

Drocella och Domina från Rwanda

Drocella Mukamudenge och Domina Nyiramanzi

För människorna kring staden Nyanza i Rwanda är jordbruk den viktigaste inkomstkällan. Här breder kaffe- och teodlingar ut sig och längs vägrenarna går fastkedjade getter och betar. De flesta familjer har en ko, vilket är ett mål i landets utvecklingsplan och en av många åtgärder för att komma åt problemet med undernäring. 

Sedan 20 år tillbaka har Sida stöttat samarbete mellan rwandiska och svenska forskare för att vinna ny kunskap som kan bidra till landets utveckling och minska fattigdomen. I takt med att Rwanda ökar sin forskning ökar både förutsättningar och resurser till att överföra kunskaperna i faktiska lösningar och åtgärder. 

När forskarna på Rwandas universitet började studera just djurhälsa, mjölkkvalitet och säkerhet konstaterade man att korna ofta var sjuka. Mjölken var otjänlig och mejeriet tog inte emot den. Mycket hälldes bort. Varje ko mjölkade också betydligt sämre än vad som kunde förväntas. Vad var problemet?

Drocella och Domina från Rwanda

Drocella Mukamudenge och Domina Nyiramanzi

Dr Jean Baptiste Ndahetuye ingår i forskarteamet och förklarar: 

– Det visade sig att många kor lider av maestitis, det vill säga mjölkstockning. Om en spene är infekterad smittar den de andra spenarna och mjölken förorenar hela mjölkningen – som sedan förstör all mjölk i mjölktanken på uppsamlingsstället. 

Efter man fått utbildning blir det inte längre någon mjölk som går till spillo.

Jean Baptiste Ndahetuye. Forskare

Forskarna har tagit fram en utbildning för att visa hur mjölkbönder på ett enkelt sätt kan testa kons spenar innan mjölkning. De lär ut att det är viktigt att separera sjuka djur från friska och hur man behandlar dem. Det är avgörande för inkomsten. Som nästa steg vill de införa möjligheter att kyla mjölken – en lösning i böndernas hem utanför det fasta elnätet.

– Efter man fått utbildning blir det inte längre någon mjölk som går till spillo, säger Dr Jean Baptiste Ndahetuye. 

Dr Jean Baptiste

Undersöker orsakerna till undernäring

Dr Jean Baptiste Ndahetuye är forskare i det tvärvetenskapliga programmet som undersöker orsakerna till - och tar fram lämpliga åtgärder för - undernäring i Rwanda. Foto: Emmanuel Munezero

Samarbetsorganisation

UR-Sweden for Research, Higher Education and Institutional Advancement

Forskningssamarbete mellan Sverige och University of Rwanda (UR) med syfte att stärka forskningskapaciteten och utvecklingen av högre kvalificerad yrkesutbildning i Rwanda.

Mål

Förbättra förutsättningarna för att ta fram vetenskaplig kunskap av hög kvalitet och bidra till att Rwanda utvecklas till en kunskapsbaserad ekonomi.

Stöd från Sida

62 582 000 under perioden 2019-2026

Mjölkooperativet växer 

Bönderna levererar sin mjölk till ett kooperativ för vidare transport till mejeriet. Kooperativet har 126 medlemmar och antalet ökar nu, när andra ser hur bra det går. Nya kooperativ har också bildats, för att minska transportsträckan.

Verksamhetsledarna är nöjda över att få ha arbetat med dr Jean Baptiste som har engagerat sig personligen, hjälpt dem i deras hem och hållit individuella lektioner. Det finns också en veterinär på plats och medicin till korna finns att köpa. Nu accepteras deras mjölk alltid av mejeriet, vilket inte var fallet tidigare. 

– Innan vi hade organiserat oss i kooperativet fick vi slänga mycket mjölk. Men nu är den av hög kvalitet. 

Drocella och Domina från Rwanda

Växande barn och dubbelt så mycket mjölk

Vänninorna Drocella Mukamudenge (till vänster) och Domina Nyiramanzi har varit med i mjölkkooperativet från början. Med fyra barn ser Drocella vilken skillnad hennes mjölk gjort för dem, de växte bättre. Nu bor bara ett barn kvar hemma och går i skolan. Inkomsterna har bidragit till att betala kostnader för den. Det har varit till stor hjälp att delta i forskningsprogrammet och hon har lärt sig så mycket. Domina Domina Nyiramanzi konstaterar att det skett stora förbättringar. Inte minst har hjälp från veterinären betytt mycket. Från att ha en ko har hon nu tre stycken varav en kalv och hon får nu sex liter mjölk/dag istället för tre. Foto: Emmanuel Munezero

Sjukvårdsförsäkring, mjölkkrukor och mjölkbil

Inkomsterna som kooperativets medlemmar fått för sin mjölk har bland annat gått till inköp av en mjölkbil för transport till mejeriet. På mejeriet rapporterar de att från att ha hanterat 800 l mjölk/dag är man nu uppe i 1 700 – 2 000 l/dag.

Pengarna räcker också till att betala allas sjukvårdsförsäkring och till att köpa in mjölkkrukor av relevant storlek för respektive bonde.

Medlemmar i ett mjölkkooperativ står framför mjölkbilens om de har kunnat köpa

Mjölken transporteras med bil till mejeriet

Medlemmar i mjölkkooperativet utanför Nyanza i Rwanda tillsammans med forskaren. Inkomsterna som de har tjänat för mjölken har bland annat gått till inköp av en mjölkbil för transport till mejeriet och sjukvårdsförsäkring. Foto: Emmanuel Munezero

Att vara småskalig mjölkbonde på landsbygden i Rwanda är hårt slit. Många går 30-40 minuter enkel väg för att leverera sin mjölk till uppsamlingscentret på kooperativet. En del drar mjölkkrukan på cykel uppför de branta backarna. Det är morgonmjölken som levereras till mejeriet, kvällsmjölken används av familjen själv.

Undernäring kan ge livslånga konsekvenser

Undernäring är fortfarande ett stort problem i Rwanda, och står högt på agendan i landets utvecklingsplan. Den allvarligaste formen av undernäring kan få livslånga konsekvenser för tillväxt, mottaglighet för sjukdomar och nedsatt kognitiv förmåga och måste behandlas före tre års ålder. 

Siffrorna har vänt nedåt på vissa platser, men på andra har samma insatser inte haft någon tydlig effekt. I det Sida-stödda forskningssamarbetet med Rwanda arbetar man med konceptet One Health (En hälsa) som är ett bra angreppssätt för att hitta lösningar på komplexa problem genom att integrera flera vetenskapliga områden.

Mer från forskningssamarbetet i Rwanda:

Forskningssamarbete hittar lösningar på undernäring i Rwanda

Berättelse om forskningssamarbetet i Rwanda

För att komma tillrätta med undernäring måste det angripas från flera olika håll och anpassas efter den lokala situationen. Det menar läkaren och doktoranden Utumatwishima på sjukhuset i Rwamagana, Rwanda. Det Sida-stöttade samarbetet mellan rwandiska och svenska forskare är lösningen på spåret.

Läkaren Jean Nepo Utumatwishima

Forskning - en nyckel till rent vatten i Rwanda

Berättelse om forskningssamarbetet i Rwanda

Kunskap om mark och vatten är en viktig pusselbit för att ge människor i Rwanda ett bättre liv. Det Sida-stöttade forskningssamarbetet har en nyckelroll i att besvara hur befolkningen kan få tillgång till rent vatten, el och förebygga översvämningar. Och de har kommit en bra bit på vägen.

Porträtt på Joselyne Uwase

Forskningssamarbetet mellan Sverige och Rwanda

Samarbetet mellan Rwanda och Sverige på forskningsområdet har pågått i 20 år och görs inom områden som är avgörande för Rwandas utveckling och fattigdomsbekämpning. Samarbetet har gett många goda resultat som direkt omsatts i handling.

Ett stort antal personer har disputerat genom åren och återfinns nu på viktiga poster i landets förvaltning. Deras doktorandstudier har bedrivits i samarbeten mellan University of Rwanda och svenska universitet, däribland Göteborgs universitet, Lunds universitet, Blekinge tekniska högskolan, Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Forskarna delar sin tid mellan studier på plats, och i fält, i Rwanda och med det samarbetande universitetet i Sverige.

Att bygga kapacitet för inhemsk forskning på master- och doktorsnivå skapar förutsättningar för ett land att lyfta sig ur fattigdom.  Forskningssamarbetet genererar ny kunskap som utgår från lokala förutsättningar och resurser för att omvandla kunskapen i praktiken.

Totalt har 88 disputerat inom programmet, varav 13 personer utnämnts till minister, generaldirektör, statssekreterare eller enhetschef. 30 personer är kvinnor.

Sida är den största givaren inom forskning och högre utbildning i Rwanda. Forskningssamarbetet bidrar till att utveckla kapacitet och innovation inom flera sektorer och bygger relationer mellan Sverige och Rwanda.

Uppdaterad: 23 mars 2023

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning