Primärhälsovårdsmottagning utanför Rwamagana i Rwanda.

Berättelser om biståndet

Forskningssamarbete hittar lösningar på undernäring i Rwanda

För att komma tillrätta med undernäring måste det angripas från flera olika håll och anpassas efter den lokala situationen. Det menar läkaren och doktoranden Utumatwishima på sjukhuset i Rwamagana, Rwanda. Det Sida-stöttade samarbetet mellan rwandiska och svenska forskare är lösningen på spåret.

Forskning som inkluderar alla

Läkaren Jean Nepo Utumatwishima

Doktor Jean Nepo Utumatwishima

Rwanda ligger mitt på den afrikanska kontinenten, stort som Småland och med en befolkning på drygt 13 miljoner människor. Ambitiösa åtgärder för att minska fattigdomen och läka såren efter folkmordet mot tutsier 1994 har gett resultat och vägen dit inkluderar alla. Bland annat samarbetar rwandiska och svenska forskare för att vinna ny kunskap som kan bidra till utvecklingen, baserad på Rwandas förutsättningar.

I forskningssamarbetet arbetar man med konceptet One Health (En hälsa) som är ett bra angreppssätt för att hitta lösningar på komplexa problem genom att låta flera forskningsområden mötas.

Undernäring är inte uteslutande ett hälsoproblem utan måste angripas från alla vinklar; via jordbruket, vattenteknik, geografiska studier, könsrelaterat våld och kvinnans ställning. Så kan vi komma åt själva grundorsaken till undernäring, säger läkaren doktor Utumatwishima, doktorand och chef för sjukhuset i Rwamagana.

Han är själv doktorand i det tvärvetenskapliga forskningsprogram som med Sidastöd fokuserar på mödra- och barnhälsa i Rwanda. Här ingår läkare, nutritionister, agronomer, veterinärer och ingenjörer.

Läkaren Jean Nepo Utumatwishima

Doktor Jean Nepo Utumatwishima

Undernäring kan ge livslånga konsekvenser

Undernäring är fortfarande ett stort problem i Rwanda, och står högt på agendan i landets utvecklingsplan. Den allvarligaste formen av undernäring kan få livslånga konsekvenser för tillväxt, mottaglighet för sjukdomar och nedsatt kognitiv förmåga och måste behandlas före tre års ålder. 

Siffrorna har vänt nedåt på vissa platser, men på andra har samma insatser inte haft någon tydlig effekt. Särskilt illa är det i Musanze där 45 procent av barnen under fem år är undernärda. Trots det har provinsen i övrigt en mer positiv utveckling än andra delar av landet. Varför är det så?

Är lösningen på spåret

I forskningsprogrammet är man lösningen på spåret; det handlar om att ha kunskap om de väldigt lokala förutsättningarna. Man har gjort insatser riktade direkt till barnen, men inte sett till hela familjen, syskonen och mamman.

Det här behöver ingå i läkarutbildningen. Vi vänder oss till samma människor, vi som är läkare, veterinärer och agronomer.

Utumatwishimadoktorand och chef för sjukhuset i Rwamagana, Rwanda

Som en del av sin forskarutbildning har doktor Utumatwishima gjort fältstudier och besökt 100 familjer, mätt och vägt barnen och intervjuat föräldrarna. Han har frågat om allt; matvanor, tillgång till elektricitet och sanitet och kvinnans situation. Med geografiska informationssystem (GIS) har man undersökt var människor bor och om barn som bor närmare vägar, hälsovård och marknader är friskare.

De besökta familjerna lever i fattigdom som är under genomsnittet i Rwanda. Han konstaterar att pojkar är mer drabbade än flickor – vilket ska meddelas till regeringen, som vill ha fakta. Det finns skillnader i hur människorna uppskattar sitt hälsoläge, vilket socialt stöd som ges och kvinnans möjlighet att bestämma över sin egen kropp.  

Vi behöver fler verktyg, säger doktor Utumatwishima. Det här behöver ingå i läkarutbildningen. Vi vänder oss till samma människor, vi som är läkare, veterinärer och agronomer.  

Lärdomarna från fältstudien, som allt som allt omfattat 630 hushåll, kommer att ligga till grund för utbildningar i de lokala samhällena.

Första länken i kedjan: primärvården

När man blir sjuk vänder man sig i första hand till den primärhälsomottagning som finns i varje by. Anonciatha Mukashyaka arbetar på en sådan mottagning sedan sex år tillbaka, och hon känner alla som söker hennes hjälp. Hon är en av flera volontärer som fått utbildning i grundläggande hälsovård och för att kunna ta hand om de vanligaste åkommorna. Där finns utrustning för att testa för malaria och erbjuda medicin.

Anonciatha Mukashyaka

Blodprov ger bättre vård

– Tidigare kände vi på barnets kind om det hade feber, och alla barn fick samma medicin – gula tabletter till barn under tre år och röda till barn som var äldre. Nu kan vi ta blodprov, om det visar positivt ger vi medicin och om det är negativt skickar vi patienten vidare till en större mottagning, berättar Anonciatha. Foto: Emmanuel Munezero

Josiane Gahongayire

Kontrollerar barnens tillväxt

– På den här mattan mäter vi de minsta barnen, för att se om de växer som de ska berättar Josiane Gahongayire som är en av hälsoarbetarna på mottagningen. Foto: Emmanuel Munezero

Alla barn registreras i byn och på primärhälsomottagningen följer man barnens utveckling, mäter och väger dem. All data rapporteras sedan uppåt i systemet varje månad.

För att kunna erbjuda barn som behöver extra näring, finns det en köksträdgård som personalen kan skörda från och laga mat av. Alla gravida kvinnor besöker också mottagningen, och får tid för ultraljudsundersökning på det större hälsocentret. De flesta människor har en mobiltelefon, och ett Rapid SMS System håller koll på riskgraviditeter.

Samarbetsorganisation

UR-Sweden for Research, Higher Education and Institutional Advancement

Forskningssamarbete mellan Sverige och University of Rwanda (UR) med syfte att stärka forskningskapaciteten och utvecklingen av högre kvalificerad yrkesutbildning i Rwanda.

Mål

Förbättra förutsättningarna för att ta fram vetenskaplig kunskap av hög kvalitet och bidra till att Rwanda utvecklas till en kunskapsbaserad ekonomi.

Stöd från Sida

62 582 000 under perioden 2019-2026

Kvinnans situation och rättigheter påverkar barnens näringsintag

En länk i kedjan för att hantera undernäring bland barnen är att se hur kvinnornas situation ser ut. Många kvinnor har ingen röst inom familjen och könsrelaterat våld är vanligt. När den person som står för hushållet mår dåligt, inte får vara med och besluta över familjens utgifter och kanske är sjuk, går det bland annat ut över kosthållningen - vilket drabbar barnen.

Victoire Giramahoro

Vård och stöd dygnet runt

Victoire Giramahoro är läkare på sjukhusets One Stop Center i Rwamagana. De erbjuder personer som utsatts för könsrelaterat våld vård och stöd dygnet runt. Foto: Emmanuel Munezero

På sjukhuset i Rwamagana erbjuder man personer som utsatts för könsrelaterat våld vård och stöd, allt i ett. Dygnet runt finns här en läkare, en sjuksköterska och en myndighetsrepresentant som undersöker och tar prover, ser till att en anmälan blir gjord och bokar uppföljning. Av de som söker sig till det så kallade One Stop Center är 75 procent kvinnor och 25 procent män. Med ökad insikt om sina rättigheter finner sig inte kvinnorna längre i att bli utnyttjade av sina män när de kommer hem berusade.

Jag har utbildning och utrustning för att ta forensiska prover också, säger doktor Victoire Giramahoro på mottagningen för könsrelaterat våld. Det underlättar för de som kommer hit att få all hjälp på ett ställe.

Här finns också ett barnrum där barnen kan beskriva vad de varit med om i en trygg miljö. Det är en mottagning som är väl känd bland invånarna i området, och man sprider ordet att det finns.

Mer från forskningssamarbetet i Rwanda:

Samarbete mellan forskare i Sverige och Rwanda har hittat lösningar för småskaliga mjölkbönder som minskar undernäring. Nu går ingen mjölk till spillo, barnen kan dricka mer mjölk och inkomsterna har gjort det möjligt att köpa en mjölkbil och teckna sjukvårdsförsäkring. Att kunna kyla mjölken hemma är nästa steg.

Drocella och Domina från Rwanda

Forskning - en nyckel till rent vatten i Rwanda

Berättelse om forskningssamarbetet i Rwanda

Kunskap om mark och vatten är en viktig pusselbit för att ge människor i Rwanda ett bättre liv. Det Sida-stöttade forskningssamarbetet har en nyckelroll i att besvara hur befolkningen kan få tillgång till rent vatten, el och förebygga översvämningar. Och de har kommit en bra bit på vägen.

Porträtt på Joselyne Uwase

Forskningssamarbetet mellan Sverige och Rwanda

Samarbetet mellan Rwanda och Sverige på forskningsområdet har pågått i 20 år och görs inom områden som är avgörande för Rwandas utveckling och fattigdomsbekämpning. Samarbetet har gett många goda resultat som direkt omsatts i handling.

Ett stort antal personer har disputerat genom åren och återfinns nu på viktiga poster i landets förvaltning. Deras doktorandstudier har bedrivits i samarbeten mellan University of Rwanda och svenska universitet, däribland Göteborgs universitet, Lunds universitet, Blekinge tekniska högskolan, Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Forskarna delar sin tid mellan studier på plats, och i fält, i Rwanda och med det samarbetande universitetet i Sverige.

Att bygga kapacitet för inhemsk forskning på master- och doktorsnivå skapar förutsättningar för ett land att lyfta sig ur fattigdom.  Forskningssamarbetet genererar ny kunskap som utgår från lokala förutsättningar och resurser för att omvandla kunskapen i praktiken.

Totalt har 88 disputerat inom programmet, varav 13 personer utnämnts till minister, generaldirektör, statssekreterare eller enhetschef. 30 personer är kvinnor.

Sida är den största givaren inom forskning och högre utbildning i Rwanda. Forskningssamarbetet bidrar till att utveckla kapacitet och innovation inom flera sektorer och bygger relationer mellan Sverige och Rwanda.

Uppdaterad: 23 mars 2023

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning