Multilaterala organisationer

Sida ger stöd till internationella organisationer som FN, EU och multilaterala utvecklingsbanker såsom Världsbanken. Det kallas för multilateralt stöd. Av Sidas totala bistånd går cirka 40 procent till multilaterala organisationer.

Genomförs av Sida och Utrikesdepartementet

Sida ger stöd till stora internationella organisationer tillsammans med andra medlemsländer och givare. Det kallas för multilateralt stöd och går främst till olika FN-organisationer, multilaterala utvecklingsbanker och genom EU. De multilaterala organisationerna samordnar och fördelar pengarna mellan länder och regioner – där de behövs allra mest.

Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete genomförs av både Sida och Utrikesdepartementet (UD), men också av andra departement och myndigheter.

Svenskt bistånd via FN

Förenta Nationerna (FN) grundades när andra världskriget tog slut 1945. Syftet var och är att upprätthålla fred och säkerhet, skydda mänskliga rättigheter, upprätthålla internationell lag, och bidra till utveckling och internationellt samarbete. FN-organisationerna har en viktig roll både inom det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet.

Ungefär en tredjedel av Sidas totala bistånd genomförs av FN-organisationer som till exempel FN:s utvecklingsfond UNDP, FN:s barnfond Unicef, FN:s livsmedelsprogram World Food Programme, WFP och FN:s kontor för humanitära insatser, OCHA.

Löser globala utmaningar

Sida samarbetar med FN för att lösa globala utmaningar som exempelvis klimatförändringar, smittsamma sjukdomar och miljöförstöring. Sida ger även stöd till olika FN-organisationer inom det bilaterala utvecklingssamarbetet.

Genom FN kan Sida nå de mest utsatta människorna med humanitär hjälp, även i länder där Sverige saknar bilateralt utvecklingssamarbete. FN har lång erfarenhet av att arbeta i konfliktområden och med fredsbyggande. 

FN-organisationer som får mest svenskt stöd

Så samarbetar Sida med humanitära FN-organisationer

Sida har fleråriga avtal med svenska och internationella humanitära organisationer. Dessa organisationer - Sidas humanitära partnerorganisationer - får pengar tilldelade utifrån en årlig allokering för att genomföra humanitära insatser som möter människors akuta humanitära behov.

Allokeringen till partnerorganisationerna utgår från:

Intresseanmälan om strategiskt partnerskap från 2026

Nästa avtalsperiod för humanitärt partnerskap med Sida förväntas träda i kraft 2026. Dessförinnan kommer Sida göra en bedömning av de organisationer som är intresserade av att bli humanitär partner till Sida.

Sidas humanitära partnerorganisationer inom FN

Sidas humanitära bistånd fördelas mellan FN-organisationer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Internationella rödakorskommittén (ICRC) och organisationer i civilsamhället.

De FN-organisationer som får stöd:

Svenskt bistånd via utvecklingsbanker och internationella valutafonden

Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) skapades 1944. Syftet var att skapa ett system för ekonomiskt samarbete, återuppbyggnad efter andra världskriget och för att främja utvecklingsländers ekonomiska utveckling.  

Flera regionala utvecklingsbanker har etablerats sedan dess och Sida samarbetar med flera. Utvecklingsbanker ger förmånliga lån och gåvobistånd till låg- och medelinkomstländer och verkar för fattigdomsminskande ekonomiska reformer och god samhällsstyrning i dessa länder. De arbetar också med globala frågor som klimatutmaningen och dess finansiering. De har en viktig roll att spela för att mobilisera privat kapital för att uppnå Globala målen för hållbar utveckling.

Svenskt bistånd via Världsbanken

Världsbanken ägs av sina 189 medlemsländer, bland annat Sverige. Världsbanken stödjer låginkomstländers ekonomiska utveckling och skapar sysselsättning och möjligheter för människor att ta sig ur fattigdom.

Banken investerar i infrastruktur och bygger till exempel vattenkraftverk, renoverar vägar och hamnar, samt ökar tillgången till energi och rent vatten. Den bidrar även till att utveckla länders utbildnings- och hälsosektorer och att bygga upp rättsväsenden.

Sida stödjer olika tematiska och geografiska fonder i Världsbankens som kallas för Trust Funds. Under 2023 bidrog Sida med 1,32 miljarder kronor. Sida använder också finansieringsformer såsom garantier.

Sida bidrar också med expertkunskap inom olika frågor. Det görs genom att svenska experter erbjuds tillfälliga tjänster inom banken. På senare år har Sida arbetat nära Världsbanken för att stärka bankens arbete med till exempel jämställdhet och miljö och klimat.

Regionala utvecklingsbanker

Sida samarbetar med flera regionala utvecklingsbanker såsom den Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken och den Europeiska utvecklingsbanken. Dessa banker fungerar på liknande sätt som Världsbanken, men fokuserar på utvecklingen i sina respektive regioner.

Internationella valutafonden, IMF

Sida har ett partnerskap med Internationella valutafonden (IMF) kring kapacitetsutveckling inom bland annat offentlig finansiell styrning, åtgärder mot klimatförändringar och stöd till konfliktdrabbade stater. Sida stödjer också tre olika program inom IMF med fokus på bland annat offentlig finansiell styrning.

Svenskt bistånd via EU

Sverige bidrar till EU:s gemensamma bistånd. EU har biståndsprojekt i runt 150 av världens 195 länder. När många länder bidrar tillsammans kan stödet få större genomslag och ge bättre resultat. EU och EU:s medlemsländer står tillsammans för mer än hälften av världens bistånd. 

EU ger också humanitärt bistånd till människor som drabbas av naturkatastrofer, väpnade konflikter och sjukdomar.

Sida och UD samarbetar

För att driva Sveriges prioriterade frågor deltar både Sida och Utrikesdepartementet (UD) i olika kommittéer och expertgrupper inom EU:s utvecklingssamarbete. Där driver Sida särskilt på för att göra biståndet ännu mer effektivt och för att öka fokus på mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och biologisk mångfald.

Sveriges bistånd via EU är cirka 3 miljarder kronor varje år. Av detta går 2,5 miljarder kronor till EU:s gemensamma bistånd, som finansieras av medlemsavgiften, och runt 500 miljoner kronor till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

EU granskar biståndet

EU:s utvecklingssamarbete granskas varje år av den europeiska samarbetsorganisationen Concord Europe i återkommande rapporter.

Sidas EU-delegerade samarbeten

Sida hanterar vissa program och projekt som finansieras av EU, och där EU vidareförmedlar pengar till Sida. Detta kallas för EU-delegering. Här publicerar Sida varje år uppgifter om våra aktuella EU-delegerade medel för att uppfylla de krav på transparens som finns i Sidas avtal med EU.

Svenskt bistånd via OECD-DAC

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation med 38 medlemsländer. Tillsammans arbetar medlemmarna för att förbättra det ekonomiska och sociala välståndet runt om i världen.

OECD:s biståndskommitté heter OECD Development Co-operation Directorate (DAC) och har 32 medlemsländer. Bland dem finns många hög- och medelinkomstländer som till exempel Sverige, Japan och Kanada.

OECD-DAC utvecklar och granskar biståndet

OECD-DAC ser till att utvecklingssamarbetet håller god kvalitet och försvarar biståndets grundläggande principer: att samarbetsorganisationen har huvudansvaret i samarbetet, att ansvaret delas mellan samarbetsorganisation och givare med fokus på resultat och att det finns insyn i arbetet. OECD-DAC granskar också hur medlemsländerna genomför biståndet genom så kallade DAC Peer Reviews. Den senaste granskningen av Sverige gjordes 2019 och gav ett gott betyg.

UD ansvarar för stödet till OECD

Utrikesdepartementet har huvudansvaret för Sveriges samverkan med OECD. Sidas stöd till OECD uppgick 2023 till 55 miljoner kronor. 

Sida bidrar också till att utveckla OECD:s arbete, genom att driva på för frågor som jämställdhet, miljö, anti-korruption samt fred och konflikthantering. 

Uppdaterad: 1 april 2024