Erosion vid en flod i Rwanda

Berättelser om biståndet

Forskning - en nyckel till rent vatten i Rwanda

Kunskap om mark och vatten är en viktig pusselbit för att ge människor i Rwanda ett bättre liv. Det Sida-stöttade forskningssamarbetet har en nyckelroll i att besvara hur befolkningen kan få tillgång till rent vatten, el och förebygga översvämningar. Och de har kommit en bra bit på vägen. 

Vatten en utmaning i Rwanda

Porträtt på Joselyne Uwase

Joselyne Uwase

Rwanda är Afrikas mest tätbefolkade land och trycket på odlingsbar mark är högt. Landets skogar har i stor utsträckning huggits ned för att bli åkermark, brännved och byggnadsmaterial. Det har fått konsekvenser. När träden inte längre binder jorden ökar risken för erosion, jordskred och översvämningar, vilket blivit allt vanligare och allvarligare. Och situationen förvärras av de branta sluttningarna i ”de gröna kullarnas land”. 

Översvämningarna och jordskreden orsakar stora skador på infrastruktur och hälsa. Regeringen i Rwanda har en särskild budgetpost för skademinimering och håller sig uppdaterade om situationen genom tjänstepersoner på sårbara platser som ansvarar för riskhantering. 

Porträtt på Joselyne Uwase

Joselyne Uwase

Jag jobbar med att lokalisera och bevaka riskutsatta personer. Det är viktigt att de kan flytta till säkrare platser.

Joselyne Uwasetjänsteman på distriktsförvaltningen i Muhanga

– Jag jobbar med att lokalisera och bevaka riskutsatta personer. Det är viktigt att de kan flytta till säkrare platser, berättar Joselyne Uwase som är tjänsteman på distriktsförvaltningen i Muhanga med ansvar för riskhantering.

En annan lösning för att undvika jordskred är att kontrollera vattenflödena och binda jorden genom att anlägga terrassodlingar och plantera bambu på slänter och längs floderna. Men eftersom varje jordplätt är värdefull är det ofta svårt att få bönderna att ge upp delar av sina odlingar.

Ytterligare en aspekt på landets utmaningar med vatten är gruvnäringen som är viktig för landets ekonomi. I marken finns eftertraktade jordartsmetaller, som volfram och coltan. Samtidigt är gruvdriften en miljöbov, där utvinning och reningsprocesser leder till stora mängder av jord och föroreningar i vattendrag – särskilt i den stora Nyabarongofloden. Att kunna hantera dessa utmaningar på ett hållbart sätt kräver kunskap – och forskning.

Vatten ger också elektricitet 

I landets utvecklingsplan ligger att mer än fördubbla tillgången till elektricitet till 70 procent av landets hushåll. Den mäktiga Nyabarongofloden bidrar med sitt vattenkraftverk med en kapacitet om 28 MW. För att kraftverket ska kunna fungera optimalt studerar man hur kraftverksproduktionen påverkas av den jord som följer med vattnet från angränsande vattendrag och som samlas längs kraftverksdammen.

Att jorden lagras på botten av dammen innebär att dammens kapacitet för både elproduktion och översvämningsskydd försämras över tid. En hög halt jordpartiklar i vattnet riskerar även att skada turbinerna som generar elen. Landets utökning av elnäten och elförsörjning är beroende av att man hittar hållbara lösningar på problemet.

Samarbetsorganisation

UR-Sweden for Research, Higher Education and Institutional Advancement

Forskningssamarbete mellan Sverige och University of Rwanda (UR) med syfte att stärka forskningskapaciteten och utvecklingen av högre kvalificerad yrkesutbildning i Rwanda.

MÅL

Förbättra förutsättningarna för att ta fram vetenskaplig kunskap av hög kvalitet och bidra till att Rwanda utvecklas till en kunskapsbaserad ekonomi.

Stöd från Sida

62 582 000 under perioden 2019-2026

Inte bara vanligt vatten

Rwandiska och svenska forskare arbetar på att hitta lösningar på Rwandas utmaningar med vattnet på ett hållbart sätt. På universitet forskar de bland annat på lösningar ska kunna förse befolkningen med rent vatten och elektricitet, ta hand om avlopp, förebygga översvämningar och öka tillgången till bevattning.

Forskningsresultaten ska leda till praktiska lösningar som både är enkla och billiga att tillämpa för människor, Det är en i högsta grad tillämpad forskning som adresserar konkreta problem. De studenter på master- och doktorandnivå som ingår i programmet bär en del av Rwandas framtid i sina händer då de kommer att bli stommen i landets samlade kompetens inom miljövetenskap och vattenteknik.

Allt hänger ihop, och för att minska fattigdomen och försäkra sig om att hushåll får tillgång till energi och att alla barn får näringsrik mat är kunskap om hur mark och vatten kan hanteras en viktig pusselbit för Rwandas utveckling. 

Mer från forskningssamarbetet i Rwanda:

Samarbete mellan forskare i Sverige och Rwanda har hittat lösningar för småskaliga mjölkbönder som minskar undernäring. Nu går ingen mjölk till spillo, barnen kan dricka mer mjölk och inkomsterna har gjort det möjligt att köpa en mjölkbil och teckna sjukvårdsförsäkring. Att kunna kyla mjölken hemma är nästa steg.

Drocella och Domina från Rwanda

Forskningssamarbete hittar lösningar på undernäring i Rwanda

Berättelse om forskningssamarbetet i Rwanda

För att komma tillrätta med undernäring måste det angripas från flera olika håll och anpassas efter den lokala situationen. Det menar läkaren och doktoranden Utumatwishima på sjukhuset i Rwamagana, Rwanda. Det Sida-stöttade samarbetet mellan rwandiska och svenska forskare är lösningen på spåret.

Läkaren Jean Nepo Utumatwishima

Forskningssamarbetet mellan Sverige och Rwanda

Samarbetet mellan Rwanda och Sverige på forskningsområdet har pågått i 20 år och görs inom områden som är avgörande för Rwandas utveckling och fattigdomsbekämpning. Samarbetet har gett många goda resultat som direkt omsatts i handling.

Ett stort antal personer har disputerat genom åren och återfinns nu på viktiga poster i landets förvaltning. Deras doktorandstudier har bedrivits i samarbeten mellan University of Rwanda och svenska universitet, däribland Göteborgs universitet, Lunds universitet, Blekinge tekniska högskolan, Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Forskarna delar sin tid mellan studier på plats, och i fält, i Rwanda och med det samarbetande universitetet i Sverige.

Att bygga kapacitet för inhemsk forskning på master- och doktorsnivå skapar förutsättningar för ett land att lyfta sig ur fattigdom.  Forskningssamarbetet genererar ny kunskap som utgår från lokala förutsättningar och resurser för att omvandla kunskapen i praktiken.

Totalt har 88 disputerat inom programmet, varav 13 personer utnämnts till minister, generaldirektör, statssekreterare eller enhetschef. 30 personer är kvinnor.

Sida är den största givaren inom forskning och högre utbildning i Rwanda. Forskningssamarbetet bidrar till att utveckla kapacitet och innovation inom flera sektorer och bygger relationer mellan Sverige och Rwanda.

Uppdaterad: 23 mars 2023

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning