Vatten är en grundförutsättning för allt liv på jorden, men i dag ökar trycket på jordens vattenresurser och ekosystemen i hav, sjöar och floder. Sida arbetar för att världens vattenresurser ska förvaltas och användas på ett hållbart och rättvist sätt.
Utsläpp av föroreningar i haven har minskat på vissa håll. Ett exempel är i Kaliningrad där reningsverk bidrar till vattenrening i Östersjöregionen. Asiatiska länder har antagit handlingsplaner för att minska det marina skräpet i Sydostasien.1
Avloppsvatten ses allt mer som en resurs. Industrier har ökad press på sig att rena avloppsvattnet. Det används för nedkylning, uppvärmning, i toaletter, för bevattning av odlingar eller tvätt av fordon.2
Samarbetet kring delade vattenresurser i Afrika, Asien, Mellanöstern och Nordafrika har blivit bättre.
Närmare en tredjedel av världens befolkning lever i områden med vattenbrist.3 Bristen förstärks av klimatförändringarna som leder till torka på många håll.
När temperaturen ökar försämras havets förmåga att ge mat, inkomster från turism och att skydda kustlinjer. Samtidigt fortsätter det olagliga fisket som ofta får ekosystem att kollapsa, med matbrist och ökad fattigdom som följd.
Mängden föroreningar och plast i vattendrag och hav fortsätter att öka och tiotals miljoner människor riskerar sin hälsa. Föroreningarna har ökat i nästan alla floder i Latinamerika, Afrika och Asien sedan 1990-talet. Allt mer obehandlat avloppsvatten släpps ut i världen.4
Tidigare rann 570 000 liter avloppsvatten rakt ut i floden – varje dag. Francisca Villca Bonifacio arbetar på det reningsverk i Cliza, Bolivia som ser till att allt vatten nu renas och används av de lokala bönderna för att bevattna sina åkrar.
Havsfåglar, sköldpaddor och människor vid mangroveskogen vid Colombias kust har alla fått det bättre genom det Sida-stödda bevarandeprojektet La Minga. Nu drömmer musselproducenten Merling García om att öppna en egen restaurang och servera de hållbart producerade musslorna som hon samlar i mangroveskogen.
Över tre miljarder människor är direkt beroende av haven och kusterna för sin överlevnad, för mat eller sysselsättning.5 Av dem har cirka en miljard fisk som sin primära proteinkälla.
Men hav, sjöar och vattendrag är viktiga för alla. De producerar syre och reglerar klimatet genom att lagra växthusgaser. En stor del av alla djur och växter finns i eller nära vatten.
Hav, sjöar och floder är hårt drabbade både av klimatförändringarnas effekter och av utsläpp, föroreningar och överfiske. Trycket på jordens sötvattenresurser ökar, vilket minskar människors tillgång till vatten under vissa säsonger. Det slår mot jordbruk, industrier och människors försörjning, men också mot vattenkraften och fisket.
Allt vatten som finns på jorden hänger samman i ett kretslopp. En stor del av de föroreningar som hamnar i havet transporteras dit från sjöar, floder, vattendrag och våtmarker. Under sin resa påverkar de viktiga ekosystem och biologisk mångfald i och vid vattendragen.
Vi människor blir allt fler och behovet av vatten ökar. Det kräver att vattnet används mer effektivt och förvaltas på ett mer hållbart och rättvist sätt. När allvarlig torka och översvämningar ökar slår det hårt mot människor som lever i fattigdom.
60 procent av världens sötvattenresurser utnyttjas av minst två olika länder.6 Ofta uppstår konflikter kring vatten, eftersom vattenflöden inte tar hänsyn till politiska gränsdragningar mellan länder.
Sida var med och startade nätverket Global Water Partnerships (GWP) 1996 tillsammans med Världsbanken och FN:s utvecklingsprogram. GWP är ett nätverk av cirka 3000 organisationer i 178 länder. GWP har under 2020 stöttat arbetet med 17 investeringsplaner, strategier och budgetåtaganden för förvaltning av vattenresurser. Bland annat har man gett stöd till Nigers arbete med att samordna utveckling och förvaltning av vatten, mark etcetera. Samordningen ska maximera den ekonomiska och sociala välfärden utan att äventyra vitala ekosystem
Vattenbrist är ett stort problem runt Jordanfloden. Det regnar allt mer sällan och befolkningen har vuxit snabbt med de många människor som flytt dit från Syrien. Via organisationen EcoPeace stödjer Sida programmet Good Water Neighbours som utbildar ungdomar i Jordanien, Israel och Palestina i hur de påverkar varandra när de delar vattenresurser. Efter utbildningen för de vidare sin kunskap till sina lokala samhällen. Utbytet bidrar till fredsbyggandet och ökar sannolikheten att vattenavtal efterlevs.
När flera länder delar samma vatten kan det vara en källa till konflikt. Via Stockholm International Water Institute (SIWI) och UNDP stödjer Sida programmet Shared Waters Partnership (SWP) som stärker och underlättar dialogen mellan länder som delar vatten. Ett av de viktigaste målen för samarbetet är att skapa plattformar där alla parter kan mötas i områden där vatten är, eller kan bli, en källa till konflikt.
Om Shared Waters Partnership på Water Governance Facilitys webbplats
Ofta saknas fungerande sätt att förvalta vattenresurser som delas av mer än ett land. Sida stödjer flera projekt för att länder som delar vattendrag ska samarbeta. Stödet till Mekong River Commission har lett till bättre förutsättningar för att använda och förvalta en av Asiens största floder på ett hållbart sätt. Sidas stöd till Världsbankens fond Cooperation in International Waters in Africa har bidragit till ett internationellt vattensamarbete i Afrika söder om Sahara. Arbetet har nått cirka 27 miljoner människor.
Föroreningar av hav och vattendrag är ett enormt problem i många delar av världen. Tiotals miljoner människor riskerar hälsoproblem genom kontakt med förorenat ytvatten. Aktiviteter på land står för 80 procent av de marina föroreningarna där en stor del transporteras till haven genom de stora floderna.7 Övergödning, i kombination med ökade temperaturer och koldioxidutsläpp, skapar allvarlig syrebrist och döda bottnar.
Plast utgör 85 procent av allt marint skräp, motsvarande 11 miljoner ton per år. Om inget görs väntas mängden plastskräp tredubblas till år 2040.8 Sida bidrar till FN:s miljöprogram UNEP:s administration av 13 regionala havsprogram. Sedan 1974 samarbetar länder för att minska föroreningar i haven, använda havets resurser på ett hållbart sätt och för att de regionala havsprogrammen ska bli mer effektiva.
Under de senaste årtiondena har det industriella fisket ökat. Det har lett till utfiskning och att många fiskebestånd är hotade. Sida stödjer flera aktörer inom hållbart fiske. Ett exempel är Havs- och vattenmyndigheten som bidragit till att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) kunnat kartlägga hur fiskare, fiskuppfödare, fiskförädlingsföretag och försäljare kan få bättre förutsättningar. Stödet stärker också kvinnors roll i fiskesektorn, då kvinnor ofta är i majoritet inom försäljning och förädling. I ett samarbete med World Resources Institute (WRI) och Världshandelsorganisationen (WTO) har det gjorts framsteg för att få bort skadliga fiskesubventioner.
Världsbankens ProBlue arbetar för en mer hållbar fiskeriförvaltning, bland annat genom att ta fram metoder för att bedöma statusen på fisket, motverka skadliga fiskesubventioner och nedskräpningen av plast i haven, såväl globalt som regionalt i Asien och Västafrika.
Sidas utvecklingssamarbete förbättrar tillståndet i haven, verkar för en mer hållbar förvaltning och användning av vattenresurser och ekosystem i sötvatten och hav. Arbetet styrs av ett flertal strategier: exempelvis Strategin för globalt utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser, och ett flertal regionala och landstrategier.
Uppdaterad: 29 december 2021
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning