Avslöjar krigsbrott med Sida-stöd

Vasyl Romanyuk är programansvarig för stöd till reformer, demokrati och mänskliga rättigheter vid svenska ambassaden i Kiev, och ansvarar för projektet från Sidas håll.

– Krigsförbrytelserna handlar om omfattande deportationer och försvinnanden av ukrainska medborgare, avsiktliga mord, kidnappningar, tortyr, våldtäkter, egendomsskador, plundring och mycket mer som begås av den ryska militären mot civila i Ukraina, säger han och fortsätter:

– Samtidigt fortsätter Center for Civil Liberties att granska det egna landets myndigheter, vilket är särskilt modigt och viktigt under ett pågående krig, säger han.

Inte förrän nyligen har omvärlden börjat få upp ögonen för krigsförbrytelserna i Ukraina. Oleksandra Romantsova säger att Nobelpriset ger dem möjlighet att prata högre om dem och alla de krigsfångar som de försöker få hem. Och om de tusentals civila ukrainare som tillfångatagits av ryska federationen.

– Det är en stor ansvarslucka i hela systemet som vi blottlägger, säger Oleksandra Romantsova.

Oleksandra Romantsova började på CCL som volontär i maj 2013. Hon är ekonom och jobbade då på bank. Året efter sa hon upp sig för att arbeta heltid på CCL. Samma år som Ryssland annekterade Krim.

Att samla in dokumentation om krigsförbrytelser var ett nytt arbetsområde för CCL. Erfarenheten saknades.

– Vi tog lärdom av länderna i det forna Jugoslavien, som hade erfarenhet från krigen där (1991–2001, Sidas anmärkning). Men vi har även lärt oss av Colombia och Ecuador som har lång erfarenhet av att söka efter försvunna personer, säger hon.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har arbetet intensifierats. CCL samarbetar med ett trettiotal andra organisationer i initiativet “Breaking the Vicious Circle of Russia’s Impunity for Its War Crimes”. I korthet kallat ”Tribunal for Putin”. Organisationerna driver tillsammans en databas där dokumentation om krigsbrott samlas in. I december 2022 har databasen mer än 26 000 insamlade misstänkta fall av militära brott, brott mot mänskligheten och brott mot den internationella humanitära rätten.

Tanken är också att dokumentationen ska belysa frågor som måste lösas för att förhindra ytterligare masskränkningar av mänskliga rättigheter. Till exempel arbetar de för att frige ukrainska civila som kidnappades av Ryssland i de ockuperade områdena, berättar Oleksandra.

Några av de misstänkta krigsförbrytelserna gäller också ryssar som hålls fångna av Ukrainas armé.

– Det finns två videor som undersöks just nu av Allmänna åklagarmyndigheten för det finns tecken på krigsförbrytelser, berättar Oleksandra.

I början av december 2022 fanns mer än 27 000 potentiella krigsförbrytelser registrerade i databasen ”Tribunal for Putin”. Exempel på brott är urskillningslösa beskjutningar av skolor, förskolor, sjukhus, kraftverk, museer och teatrar och förstörelse av kyrkor. Beskjutningar både på avstånd med raketer och på nära håll av soldater. Andra möjliga brott som registrerats är kidnappning av människor, tortyr, utomrättsliga avrättningar av militärer, mord och sexuellt våld på civila.

Det är 50 anställda och volontärer som arbetar med att samla in dokumentation till databasen. Nystandet börjar nästan alltid i öppna källor på nätet. Det kan vara en kanal i det sociala mediet Telegram, en Facebookpost eller en journalistisk text eller -inslag. Nästa steg är att åka till platsen där det ska ha hänt och göra intervjuer.

– Vi pratar med ögonvittnen och offer. När vi kommer till en by har vi kanske information om ett fall, men oftast tar vi med oss mellan fem och tjugo därifrån. Du pratar med folk och får mer information.

– Vi har bestämt att om vi får något bekräftat från tre olika oberoende källor, är det tillräckligt. Men det är viktigt att komma ihåg att vi dokumenterar, vi undersöker inte. Det är åklagarens roll att utreda om brott har skett, säger Oleksandra. Allt som sker under krig är inte heller krigsförbrytelser.

Oleksandra Romantsova berättar att Tribunal for Putin bara är ett av flera initiativ som samlar in dokumentation om krigsförbrytelser. Totalt, säger hon, har Allmänna åklagarkontoret fått till sig 45 000 fall av misstänkta krigsförbrytelser.

CCL samarbetar alltså med Allmänna åklagarkontoret som öppnar rättsfall. Men krigsförbrytelser är ofta kniviga att utreda och ännu svårare nu när konflikten pågår. Många platser är inte tillgängliga för åklagarna så de kan inte ta sig dit och samla in bevis. Och en del av dem är vid frontlinjen så de är ännu färre nu att göra jobbet.

– Det är kanske 35 fall de har drivit vidare än så länge. Vi håller kontakten med åklagarna löpande och frågar hur det går med fallen. Vi släpper dem inte.

Innan dokumentation släpps till Allmänna åklagarkontoret behöver de som intervjuats ge sitt godkännande. Sedan starten har det skett en markant förändring.

– 2014 var det inte många som vågade ge vittnesmål till polis eller åklagare. Nu vågar och vill de. Det är väldigt sällan som någon säger nej.

Nu planeras ett mer systematiskt utbyte av information med Allmänna åklagarkontoret. Det kommer att ske via en teknisk lösning med en speciell säkerhetsprocess.

CCL samlar inte in bevis bara i Ukraina. Många ukrainare som har flytt till andra länder har sett och hört saker eller själva blivit utsatta. Nu håller CCL på att skapa grupper med sina samarbetsorganisationer i andra länder för att samla in bevis.

– Rättsprocesser om krigsförbrytelser kan drivas var som helst i världen. Det finns ju öppna rättsfall i Sverige också, berättar hon.

Ett fall som som blivit känt för hela världen är ”Jablunska street”. När rysk militär drog sig tillbaka från staden Bucha norr om Kiev den 30 mars, hittades ett stort antal kroppar på Jabuluska street. CCL åkte dit och intervjuade vittnen till morden, och människor som blivit torterade.Quote *Quotation citeQuotation occupation

CCL har samlat in nära 20 fall från Jablunska street.Förutom mord och tortyr förekom det också andra oegentligheter. Människorna i området var hänvisade till sina hem och kunde varken få tag i vatten eller mat. Det är också ett brott mot mänskliga rättigheter. Olexandra berättar;

– En skola användes som militärbas och de höll människor fångna i källaren, så de utnyttjades som levande sköldar.

Ni har länge övervakat situationen med mänskliga rättigheter och Ryssland, hur oväntad var den fullskaliga invasionen för er?
Oleksandra suckar.

– Vi hade haft krig i åtta år, så vi hade inga illusioner om att ryssarna var fredliga typer. Jag förväntade mig att det skulle komma, för alla totalitära regimer behöver ett krig vid en viss tidpunkt; de tror att det krävs för att de ska få folkets stöd. Däremot var jag inte säker på vem av oss grannar som skulle attackeras, eller hur snabbt.

Förutom att antalet krigsförbrytelser har ökat sedan Rysslands fullskaliga invasion, har också arbetsförhållandena gradvis blivit allt svårare. Ett exempel är svårigheter att resa både inom och utanför Ukraina.

– När jag skulle tillbaka från en arbetsresa i Dublin tog det 35 timmar. Man får byta mellan bussar, tåg och olika flyg, säger Oleksandra.

De återkommande elavbrotten har varit ett problem sedan den fullskaliga invasionen. På senare tid är elnäten utslagna i stora delar av Ukraina.

– Därför är vi väldigt glada att det inte är så kallt just nu, för vi har samma problem med värmen. Jag hoppas att det blir en varm vinter.

Center for Civil Liberties webbplats