Forskning är ett av mänsklighetens främsta verktyg för att lösa problem och utvecklas. Men låginkomstländer har inte mycket egen forskning. Därför stödjer Sida forskning som kan leda till att livet blir bättre för människor som lever i fattigdom.
Fördelningen av världens forskningsresurser är skev. Nästan alla världens forskare finns i Europa, Nordamerika och Ostasien. I Afrika söder om Sahara finns bara en hundradel av världens forskare – trots att området rymmer en sjundedel av jordens befolkning.1
Endast 30 procent av världens forskare är kvinnor, och de forskningsstudier som görs tar ofta inte hänsyn till skillnader mellan kvinnor och män, även när det är relevant.2
Kunskapssamhället utmanas på många håll, den akademiska friheten hotas och det finns en ökande skepsis mot vetenskap.
Sida stöttar forskning i låginkomstländer. Nya forskningsresultat och innovationer har förbättrat livet för människor som lever i fattigdom till exempel genom att rena vatten, bota sjukdomar, ge fler tillgång till elektricitet och bra vård, eller odla grödor med större näringsinnehåll.
Låginkomstländer blir allt mer medvetna om att det är viktigt att de bedriver egen forskning, för att höja sitt välstånd. Vikten av forskning uppmärksammas också allt mer i internationella sammanhang.
Den ekonomiska tillbakagången i många länder har försämrat förutsättningarna för nyskapande idéer och att genomföra forskning. Samtidigt har restriktionerna lett till innovationer. Ett exempel är hälsorådgivning på distans med hjälp av mobiltelefoner.
Insekter som föda är billigt och klimatsmart. Och ett nytt betesgräs kan komma att revolutionera boskapsuppfödning i Afrika – samtidigt som det är bättre för klimatet. Sida stödjer forskning som bidrar till livsmedelstrygghet.
Samarbete mellan forskare i Sverige och Rwanda har hittat lösningar för småskaliga mjölkbönder som minskar undernäring. Nu går ingen mjölk till spillo, barnen kan dricka mer mjölk och inkomsterna har gjort det möjligt att köpa en mjölkbil och teckna sjukvårdsförsäkring. Att kunna kyla mjölken hemma är nästa steg.
Nästan alla forskningsresurser i världen går till att lösa de ekonomiskt rika ländernas problem. Väldigt lite pengar går till att bekämpa infektionssjukdomar som drabbar människor som lever i fattigdom, eller förädla grödor som främst odlas i låginkomstländer. Alla länder behöver bedriva egen forskning, för att hitta lösningar på problem och utvecklas till hållbara samhällen, där både människor och miljö mår bra.
Forskning spelar också en viktig roll för demokratin, eftersom den bidrar till kritiskt tänkande. Forskning ger kunskap som behövs för att människor ska kunna fatta kloka beslut och ifrågasätta det som makthavarna gör.
Sida stödjer låginkomstländers möjligheter att bedriva forskning inom de områden som är relevanta för landets utveckling och framtid. Genom stöd till forskningsorganisationer utbildas forskare och andelen kvinnor som bedriver forskning ökar. För att den forskning som bedrivs ska komma till nytta samarbetar forskare med andra aktörer i samhället, exempelvis näringslivet.
Forskning kräver stora resurser. Dels krävs en lång och kvalificerad utbildning för att bli forskare, dels tar forskning tid och kostar mycket pengar. Många låginkomstländer har inte kunnat prioritera den långsiktiga investering som forskning innebär. Därför saknas både forskare och institutioner som kan ta fram ny kunskap och bidra till nya idéer för att lösa de mest angelägna utmaningarna.
Sida bidrar till att låginkomstländer får ökad kapacitet inom forskning. Här är några exempel på program och projekt som Sida stödjer.
Ingen vet bättre än länderna själva vilka lokala problem som behöver forskas om, eller vilka lösningar som är praktiskt genomförbara. Sida stödjer uppbyggnaden av nationella forskningssystem i Etiopien, Moçambique, Rwanda, Tanzania, Bolivia och Kambodja. Forskarstudenter varvar sin tid mellan hemuniversitetet och svenska universitet. Även stöd till bibliotek, laboratorier, IT och forskningsråd ingår, för att skapa fungerande forskningsmiljöer. Samarbetet utgår från ländernas egna prioriteringar. Målet är att länderna så småningom ska kunna utbilda forskare och bedriva forskning av hög kvalitet, utan stöd utifrån.
Sida stödjer flera forskningsorganisationer som arbetar för att länder ska kunna bedriva egen forskning, till exempel African Economic Research Consortium (AERC) för nationalekonomi och Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA). CARTA utbildar forskare i hälsosystem. För att öka andelen kvinnliga forskare ger Sida stöd till Organization for Women in Science for the Developing World (OWSD), vars stipendier och nätverk underlättar för kvinnor att bygga en forskarkarriär.
Många forskningsområden som är relevanta för låginkomstländer är kraftigt underfinansierade. Det gäller till exempel forskning kring ett stort antal sjukdomar, metoder inom jord- och skogsbruk, naturvård, kultur, samhällsbyggande och klimatanpassning.
Många forskningsområden som är relevanta för låginkomstländer är kraftigt underfinansierade. Därför stödjer Sida forskning som får stor betydelse i låginkomstländer där Sida har bistånd. Det gäller till exempel forskning kring ett stort antal sjukdomar, metoder inom jord- och skogsbruk, naturvård, samhällsbyggande och klimatanpassning.
Här är några exempel på program och projekt som Sida stödjer:
Ofta är det inte ekonomiskt lönsamt för läkemedelsbolag att ta fram vacciner för människor som lever i fattigdom. International Vaccine Institute (IVI) utvecklar vacciner för att skydda de allra mest utsatta människorna mot smittsamma sjukdomar, som kolera och tyfoidfeber. IVI:s orala koleravaccin kommer från ett recept utvecklat genom ett forskningssamarbete mellan bland annat Göteborgs universitet och hälsoforskningsinstitutet icddr,b i Bangladesh. Det vidareutvecklas i samarbete med flera företag i Asien.
Många lantbrukare i Afrika, Latinamerika och Asien drabbas hårt när deras skördar förstörs av skadeinsekter. Sida stödjer International Centre of Insect Physiology and Ecology (icipe), där forskarna exempelvis tagit fram en miljöanpassad metod att skydda sig mot larven majsfly. Icipe forskar också på hur människor kan skydda sig och sin boskap mot sjukdomsalstrande insekter. De utvecklar även idéer till framtidens mat, med insekter som hållbar proteinkälla
De utvecklar även idéer till framtidens mat, med insekter som hållbar proteinkälla, samt bedriver forskning på mygg för att förhindra malaria.
Artificiell intelligens (AI) kan användas på otaliga sätt, inom till exempel hälsa, jordbruk, utbildning och transporter. Sida har tillsammans med kanadensiska IDRC grundat forskningsprogrammet Artificial Intelligence for Development in Africa (AI4D). Programmets mål är att afrikaner i alla regioner ska kunna skapa och använda artificiell intelligens för mer hälsosamma, goda och hållbara liv.
Artificial Intelligence for Development in Africas webbplats
Många av regimerna i Sydostasien kränker systematiskt befolkningens mänskliga rättigheter. Sida stödjer ett regionalt nätverk av samhällsvetenskapliga forskare, SHAPE-SEA, som genom forskning och utbildning stärker mänskliga rättigheter och fred i regionen.
För att forskningen ska komma till nytta krävs att den når ut i samhället. Till exempel är det viktigt med ett tätt samarbete mellan forskarna och andra aktörer i samhället, exempelvis näringslivet. Det behövs också möjligheter att skydda uppfinningar och finansiera nya affärsidéer. Många av Sidas samarbetsländer saknar innovationssystem (system för hur man förvandlar en idé till en produkt eller tjänst) och regelverk kring exempelvis patent och upphovsrätt.
Här är några exempel på program och projekt som Sida stödjer.
Sida stödjer uppbyggande av innovationssystem, för att länderna på sikt ska bli självgående i att få ut innovationer på marknaden. Det handlar om att få till mötesplatser för forskare, myndigheter, företag och civilsamhälle, där de kan samarbeta kring idéer, finansiering, regelverk och marknadsföring. På regional nivå stöds till exempel BioInnovate Africa som sammanlänkar forskare och företag redan på idéstadiet, där säljbarheten av nya biologiska produkter byggs in från början i projektet. Det har bland annat gett framgångsrika tekniker för att odla matsvamp i stor skala och rena avloppsvatten från livsmedelsindustrier.
Människor som lever långt från en vårdcentral har ofta särskilt svårt att få god hälsovård. Social Innovation in Health Initiative utvecklar bland annat metoder för att diagnosticera febersjuka barn på den ugandiska landsbygden och ge mödravård över telefon till kvinnor i Malawi.
Sida använder utlysningsfonder – Challenge funds – för att finansiera entreprenörer och innovatörer som bidrar till ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Fonderna har fått allt mer fokus på fattigdom, antikorruption och att utveckla marknadens system. I samarbete med Tyskland, USA och Nederländerna har vi startat utlysningsfonden Water and Energy for Food (WE4F) för att stödja vatten- och energisnåla innovationer inom jordbruket för storskalig användning.
Stödet till forskning är Sveriges mest långsiktiga bistånd och forskningssamarbetena varar ofta i flera decennier. Resultaten i form av minskad fattigdom och mer hållbara samhällen kommer vanligtvis först efter många år. I gengäld kan effekterna bli stora och långvariga.
2023 uppgick Sidas stöd till forskning till 440 miljoner kronor.
Uppdaterad: 17 januari 2024
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning