Supergräs och insektsodling – lösningar på matbristen?

Världen behöver mer mat, men oavsett om det rör sig om animalisk eller odlad mat så är matproduktion ofta en klimatbov. Men inte mat som är gjord av insekter. Sådan mat kan vara en klimatvänlig lösning på matbristen i världen.

Det menar forskare vid insektsinstitutet Icipe (International Centre of Insect Physiology and Ecology) i Kenyas huvudstad Nairobi, en av Sidas partners inom forskningssamarbetet. Icipe är mest känt för forskning om helt biologiska bekämpningsmedel, men forskar nu även om insekter som föda åt både djur och människor.

– Det finns egentligen bara fördelar. Insektsodlingar är bättre för klimatet än annan matproduktion, det är billigt att odla och dessutom är insekter väldigt proteinrika, säger Chrysantos Tanga som är leder forskningsprojektet Insects for feed and food.

Insekter behöver inte mycket mat. Medan en ko måste äta cirka 25 kilo för att öka ett kilo i ätbar vikt behöver insekter endast äta två kilo för att växa ett. En annan fördel är att insekter äter det som människor kasserar.

– Allt som ruttnar går bra, till exempel restprodukter från hushåll eller jordbruk. Därför är det klimatsmart och samtidigt billigt att odla insekter. Det går också snabbt, oftast bara några veckor till att larverna är klara att skördas, säger Chrysantos Tanga.

Insekterna äter förruttnade grönsaker och omvandlar det till fullvärdiga proteiner och nyttiga fetter. Nästan alla insekter har minst dubbelt och ändå upp till sju gånger så många proteiner som baljväxter och spannmål. Järn- och fettinnehåll är i nivå med rött kött och kyckling, och likaså är aminosyror i insekter jämförbart med nötkött och bönor.

Även om insekterna mals ner till mjöl är folk ändå ofta skeptiska till insektsmat, erkänner Chrysantos Tanga. När testpersoner smakar Icipes insektskakor föredras alltid de med minst insektsmjöl. Pågående forskning på Icipe undersöker därför vad som krävs för att förmå människor att börja äta insekter – till exempel om vissa doft-, färg- eller smaktillsättningar bör tillsättas.

Innan den forskningen är klar och människor blivit övertygade insektsätare kan insekter med fördel användas som djurfoder. Forskning på Icipe har kommit fram till att värphöns som äter foder av svarta soldatflugor (Black Soldier Fly) lägger 10-25 procent fler ägg som är mer näringsrika på kalcium, protein, omega 3, 6 och 9 – och som dessutom innehåller mindre kolesterol. Broilerkycklingar växer två veckor snabbare och får färre sjukdomar. Insektsbaserat djurfoder fungerar även för grisar.

– En slaktgris växer upp två månader snabbare med insektsmat som också motverkar diarré hos griskultingar. Det gör stor skillnad för uppfödare i låginkomstländer, säger Chrysantos Tanga.

Nicholas Ndekei driver ett företag i Nairobi som odlar svart soldatfluga och framställer både insektsbaserat kycklingfoder till hönsfarmare och insektsbaserat gödningsmedel till jordbrukare. Företaget har ett gynnsamt läge för verksamheten.

– En av landets största marknader ligger inom gångavstånd. I början gick vi dit med skottkärror och hämtade avfallet gratis. Sen var det bara att sätta igång, säger Nicholas Ndekei.
Sedan dess har efterfrågan ökat och Ndekei har växlat upp odlingen allteftersom.

– Fler och fler bönder och uppfödare inser att förtjänsten ökar även om de lägger pengar på våra produkter, säger Nicholas Ndekei.

I många afrikanska länder betar kor på näringsfattigt gräs som leder till mindre mjölk men desto mer metangaser. Men nu finns ett supergräs som kan revolutionera boskapsuppfödning i Afrika – och som dessutom är bättre för klimatet. Sidas två samarbetspartners BecA (The Biosciences eastern and central Africa) och ILRI (International Livestock Research Institute) har tillsammans utvecklat gräset.
Brachiaria, som gräset heter, kan växa på lågproduktiva åkrar utan extra gödning. Eftersom det har långa rötter som bryts ned långsamt binder det kol i jorden som motverkar utsläpp av växthusgaser.

– Men framför allt är brachiaria mer näringsrikt än andra gräs vi har. Kor som äter gräset producerar mer mjölk och mer kött samtidigt som korna släpper ut mindre metangas. För småbrukare på landsbygden kan extraförtjänsten till exempel betyda att familjen får råd med skolavgifter, säger ILRI-forskaren Collins Mutai.

På landsbygden utanför samhället Machakos cirka två timmars bilfärd från Nairobi odlar lantbrukaren Jonah Mueke brachiaria. Han har några mjölkkor själv men odlar fodergräset främst till försäljning till andra uppfödare i området.

– Det bästa är att brachiaria själv tar kål på ogräset, man behöver inte hacka fältet. Dessutom är det mycket tåligare mot torka än andra fodergräs, säger Jonah Mueke.

Han planerar att bygga lagerlokaler för att lagra höbalar efter skörd och sälja under torrperioden då tillgången på foder minskar och priserna stiger.

– Jag tjänar mer på brachiaria än när jag odlade majs. Och mina köpare är också nöjda eftersom deras kor producerar mer mjölk, säger Jonah Mueke.

ILRI:s forskning visar att kor som betar brachiaria ger upp till 40 procent mer mjölk och en markant ökad kroppsvikt. Alla djur som är idisslare kan äta supergräset. Collins Mutai bedriver för tillfället ett forskningsprojekt inom får- och getuppfödning i östra Kenya.

Brachiaria kommer faktiskt ursprungligen från Centralafrika men användes aldrig där som betesfoder. Det var först när gräset togs till Latinamerika och utvecklades av det brasilianska jordbruksverket som dess egenskaper för boskapsuppfödning blev kända.

– Sidas forskningsstöd till ILRI har medfört att vi har kunnat återföra brachiaria till Afrika och utvecklat det för lokala förhållanden. Brachiaria har stor potential att förbättra afrikanska länders matproduktion, säger Collins Mutai.

Foto överst på sidan: Boskap som betar på supergräset brachiaria på ILRI:s campus i Nairobi Kenya (fotokredit: ILRI/Collins Mutai).