Från postkonfliktland till demokrati – så har Sverige stöttat Liberias resa

Sverige och Liberia har en relation som sträcker sig över många decennier. Den första svenska ambassaden öppnades 1961, men stängdes under de två inbördeskrig som mellan 1989 och 2003 krävde hundratusentals liv, drev människor på flykt och lämnade landets institutioner svårt försvagade.

– När Sverige inledde sitt bilaterala utvecklingssamarbete 2008 stod Liberia inför stora utmaningar. Staten behövde återuppbyggas och förtroendet för offentliga institutioner och grunden för en långsiktig fred behövde stärkas, säger Kerstin Jonsson Cissé, biståndschef på svenska ambassaden i Monrovia.

Sedan dess har Sverige stöttat arbetet för demokrati, rättsstatens principer, fred och stabilitet, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), hållbar förvaltning av naturresurser och privatsektorutveckling.

Tillsammans med civilsamhällesorganisationer, FN-organ, utvecklingsbanker och statliga institutioner har Sverige bidragit till Liberias resa från postkonfliktland till ett land med starkare demokratiska institutioner och bättre framtidsutsikter.

Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och fredsbyggande har bidragit till viktiga framsteg.

– Liberias befolkning var märkta av krigets konsekvenser. I dag är landet ett exempel på hur långsiktigt arbete för demokrati och fred kan ge resultat, säger Kerstin Jonsson Cissé.

Det långsiktiga svenska demokratistödet har haft stor betydelse. Sverige har under många år stöttat Liberias nationella valkommission (NEC), och under valet 2023 blev det tydligt att landet nu kan genomföra fredliga, fria och rättvisa val utan yttre inblandning.

Även arbetet med ansvarsutkrävande har tagit viktiga steg framåt. Tjugotre år efter konfliktens slut har ett formellt förslag om att inrätta en krigs- och ekonomisk brottsdomstol lagts fram, med tekniskt stöd från FN högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) inom ett Sidafinansierat projekt.

– Sverige har varit en konsekvent röst för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Det har gett oss ett stort förtroende hos många av de aktörer som driver förändring i Liberia, säger Kerstin Jonsson Cissé.

Ett område där det svenska stödet haft särskilt stor betydelse är kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Liberia står fortfarande inför stora utmaningar när det gäller mödradödlighet, tonårsgraviditeter, könsrelaterat våld och kvinnlig könsstympning. Samtidigt har viktiga framsteg gjorts.

– När samarbetet började var kvinnlig könsstympning i princip omöjlig att diskutera offentligt. I dag har ett lagförslag lagts fram till lagstiftande församling som beslutat att det ska göras nationella konsultationer. Det visar att förändring sker, säger Kerstin.

Traditionella föreställningar om att kvinnor inte är bra ledare hindrade Ma Jumah White från hennes dröm om att bli klanledare under lång tid. I stället försörjde hon sig som traditionell utövare av kvinnlig könsstympning (FGM) i över två decennier.  

Genom projektet Just and Equal Communities (JEC), som drivs av ActionAid, fick hon stöd att hitta alternativa försörjningsmöjligheter och stärka sin kunskap om mänskliga rättigheter. Jumah har sedan dess övergett FGM-praktiken och har nu tjänstgjort som klanchef för Zuo-klanen i Gbarpolu County. Hennes historia visar att förändring är möjlig – både för individer och samhällen.

Svenskt stöd har också bidragit till att stärka civilsamhällets roll som granskare av makten och ökat möjligheterna att motverka korruption. Genom stöd till medier, bland annat lokala radiostationer, har den offentliga debatten och transparensen stärkts.

Även statliga institutioner har utvecklats. Samarbetet mellan Skatteverket och Liberias skattemyndighet har fokuserat på kapacitetsutveckling, medan stödet till antikorruptionsarbetet bland annat bidragit till ett digitalt system för uppföljning av korruptionsärenden.

Sverige har också stöttat decentraliseringsreformer som stärkt lokalt inflytande och förbättrat tillgången till offentliga tjänster i landets 15 län.

När Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med Liberia nu fasas ut avslutas en lång period av partnerskap. Liberias nationella utvecklingsplan ger förhoppningar om fortsatt positiv utveckling, men mycket kommer att bero på landets förmåga att finansiera och förvalta de institutioner och reformer som byggts upp under de senaste två decennierna.

Samtidigt finns det skäl till optimism. Genom de organisationer, institutioner och lokalsamhällen som stärkts under åren finns en grund att stå på.

– Det är vår förhoppning att resultaten ska bestå och att Sveriges långa partnerskap med Liberia då har bidragit till något större än enskilda projekt – samhällen med starkare institutioner, större möjligheter för sina medborgare och bättre förutsättningar att forma sin egen framtid, säger Kerstin Jonsson Cissé.