Så fick svenska Arbetsförmedlingen snurr på Kambodjas jobbförmedling

Sida stödjer ett tjugotal liknande myndighetssamarbeten runtom i världen. Det är en viktig del av biståndet. Att myndigheter fungerar väl är avgörande för att utrota fattigdom och främja demokrati.

I Kambodja är 85 procent av jobben informella, enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det betyder att jobben ofta är lågavlönade och osäkra utan reglerade arbetsvillkor eller kollektivavtal. Det är jobb som inte syns i statistiken och där ingen skatt betalas till staten.

– Genom att stödja den kambodjanska arbetsförmedlingen och lista lediga arbeten där, blir den formella jobbsektorn större. Då ökar skatteunderlaget, och det blir lättare för regeringen att investera i välfärden, säger Lars-Åke Svensson som ansvarade för samarbetet på Arbetsförmedlingen.

Ly Voucheng fortsätter att berätta om vinsterna med projektet:

– Den mobila appen som Sverige fick oss att ta fram är också väldigt användbar, med hjälp av den kan arbetsgivare enkelt posta sina lediga jobb, säger hon.

Hon berättar att de utanför projektet har tagit fram ytterligare en app, Job Seeker. I den kan arbetssökande registrera sig och matchas mot de lediga jobben, samt söka dem.

Det viktigaste med projektet tycker Ly Voucheng var den utbildning som de anställda på arbetsförmedlingen i Kambodja fick av den svenska Arbetsförmedlingens experter. De tränades i hur man tar fram arbetsmarknadsprognoser och ger karriär- och yrkesvägledning. De fick även gå workshoppar i jämställdhets- och genderfrågor.

– De kom hit för att utbilda vår personal, även inom IT, det var bra, säger hon.

Med projektpengarna har flera jobbcenter och ungdomscenter kunnat öppna runtom i Kambodja. Ungdomscentren ligger i anslutning till skolor och där kan eleverna få yrkesvägledning. På jobbcentren erbjuds de som slutat skolan karriärrådgivning och hjälp att hitta jobb. Den kambodjanska staten har sedan successivt tagit över kostnaden för att driva centren.

Satsningen på jobb- och ungdomscentra har varit lyckad, med fler besökare än vad man vågade hoppas. De sista två åren (2017–19) kom till exempel dubbelt så många som man hade trott för karriärrådgivning. Totalt under hela perioden har man nått 120 000 med karriärrådgivning. I och med covid-19-pandemin har besöken dock generellt minskat. Ly Voucheng berättar att centren är öppna, fast med restriktioner.

– En och en halv meters avstånd är det som gäller och alla måste bära ansiktsmask, berättar hon.

När pandemin är över är planen att starta ytterligare två mobila jobbcenter för att kunna nå större delar av landet. I dagsläget växlar det enda mobila jobbcentret mellan Phnom Pehn och andra områden.

– Vi flyttar runt i landet enligt ett schema där vi är en vecka i en provins, en vecka i nästa och så vidare. Steg för steg ska vi täcka hela landet, säger Ly Voucheng.

Enligt projektets slutrapport har 17 700 jobb förmedlats till unga mellan 18 och 35 under de sex åren samarbetet var igång. Lars-Åke Svensson som lett projektet från Arbetsförmedlingens sida är nöjd eftersom målet man satte var 10 500. Även andra mål har överträffats, till exempel att förmedla jobb åt kvinnor.

Kvinnor i Kambodja är traditionellt sett missgynnade på arbetsmarknaden, särskilt på landsbygden. Därför ville man att minst hälften av jobben skulle förmedlas till kvinnor. Det uppnåddes också med marginal: 56 procent av jobben gick till kvinnor.

Men på ett område gick det sämre. Det var svårt hitta jobb åt gruppen unga med funktionsnedsättning.

– Vi lyckades få in ett antal (16 stycken) personer i arbete men inte på ett systematiskt sätt. Det är svårt i Kambodja av flera skäl. Ofta göms barn med funktionsnedsättning undan och de får inte alltid gå i skolan. Det leder till att deras deltagande i arbetslivet begränsas och det är främst privata organisationer som stöttar. Det görs inte tillräckligt från regeringens sida, säger Lars-Åke Svensson.

Enligt lag så måste arbetsgivare i Kambodja ge minst en procent av jobben till personer som har en funktionsnedsättning. Men i praktiken är det komplicerat, även när man tror sig ha fått till en riktigt lyckad matchning, berättar Ly Voucheng.

– Vi har ibland kommit långt i processen i att få någon anställd, men i slutänden får personen ändå inget jobb. När vi kollat med arbetsgivaren har det då visat sig att de måste förändra arbetsmiljön för att den ska passa för personen med funktionsnedsättning. Det blir för dyrt, tycker de. De får inget bidrag av staten för att anpassa miljön, säger hon.

Ett annat hinder har varit bristande kunskap hos arbetsförmedlare, men också att rent fysiskt ta sig till jobbet, enligt Ly Voucheng. Avstånden är ofta långa och för en person med funktionsnedsättning kan transporten bli en extra stor utmaning.

För att hjälpa upp situationen för gruppen är Lars-Åke Svensson nu engagerad i att starta ett nytt projekt: "En inkluderande arbetsmarknad i Kambodja – stöd till personer med funktionsnedsättningar". Det är helt inriktat på att hjälpa personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Projektet drivs i samarbete med Finn Church Aid, Kyrkans Utlandshjälp, i Kambodja, och lokala icke-statliga organisationer, med stöd från Sida.

Projektet ska bidra till att ta fram ett nationellt arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning. Det ska också rent praktiskt hjälpa personer med funktionsnedsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.

Uppdatering december 2022: I artikeln nämns ett projekt för att stödja unga människor med funktionsnedsättning. Det kunde starta 2021 med stöd av Sida. Resultatet hittills är ett mer systematiskt samarbete mellan frivilligorganisationer och lokala arbetsförmedlingar när det gäller att bedöma arbetssökande individuellt och att matcha personer till jobb.