Största stöden går till krisdrabbade människor i Sudan, Jemen, DR Kongo, Etiopien och Sydsudan.
– De här stöden kommer göra omedelbar skillnad för krisdrabbade människor, och ger dem en chans att tackla den förvärrade situation vi ser framför oss under hösten, säger Bilan Osman Jama, chef för Sidas humanitära avdelning.
Över 256 miljoner människor i akut behov av humanitärt stöd
FN bedömer att antalet människor i akut behov av humanitärt stöd och skydd stigit till över 256 miljoner, mer än 13 miljoner fler än när FN:s globala appell för 2026 lanserades i december 2025. Samtidigt så har appellen har så här långt bara inbringat 40 procent av de 349,6 miljarder kronor som behövs.
– Vi ser att det humanitära systemet går på knäna och har svårt att räcka till ens för de människor som är allra värst drabbade av krig och katastrofer. Samtidigt är vi bara i början av vad som ser ut att bli en historiskt svår El Niño-säsong, som förväntas att föra med sig torka och översvämningar i flera länder där vi redan ser väldigt stort lidande, säger Bilan Osman Jama.
Extrema väderförhållanden drabbar de redan mest utsatta
Prognoser från meteorologiska världsorganisationen (WMO) pekar mot att väderfenomenet El Niño kan bli det starkaste på 70 år och nå sin topp mot slutet av året.[1] Fenomenet, som accelereras av klimatförändringar, ökar risken för torka i vissa regioner och för kraftigare regn i andra. Länder som förväntas bli särskilt hårt drabbade inkluderar Somalia, Afghanistan och Sudan, där tiotals miljoner människor redan har stora behov av nödhjälp.
Utdragna konflikter bidrar till akut livsmedelsosäkerhet för 266 miljoner människor
Samtidigt fortsätter även utdragna konflikter att driva människor på flykt och in i hunger. Enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP) lever 266 miljoner människor med akut livsmedelsosäkerhet, och 35 miljoner barn är akut undernärda.[2] Förvärrade konflikter i bland annat Etiopien och Jemen ökar risken för våld och övergrepp mot civila, och driver dagligen tusentals människor på flykt.
Om stödpaketet
Stödpaketet ligger totalt på 1,039 miljarder kronor. 960 miljoner kronor fördelas mellan 25 kriser. Sidas humanitära stöd fördelas utifrån en uppdaterad analys av var människor med de allra mest allvarliga behoven löper störst risk att stå helt utan assistans.
Landlista i storleksordning på stöd per kris i miljoner kronor, med totala stödet under 2026 i parentes:
Elva centrala operativa humanitära partnerorganisationer
Pengarna fördelas huvudsakligen mellan elva stora internationella humanitära organisationer inom FN-systemet, internationella rödakorsrörelsen och civilsamhället, som har goda förutsättningar att snabbt växla upp sin verksamhet: Action Against Hunger, Internationella Rödakors-kommittén, Rescue, IMO International Organization for Migration, Norwegian Refugee Council, OCHA Country-Based Pooled Funds, Première Urgence Internationale, Solidarités International, FN:s barnfond UNICEF, FN:s högkommissionär för flyktingar UNHCR, FN:s livsmedelsprogram World Food Programme.
Ökat stöd till FN:s flygtjänst UNHAS
Stödpaketet innefattar även ökat stöd till FN:s flygtjänst UNHAS om 40 miljoner, samt mindre stöd till riktade operativa insatser för att stärka äganderätten i humanitära kontexter, stärka arbetet med att skydda krisdrabbade människor från våld, hot och tvång, samt stöd till lokala humanitära organisationer i Ukraina och Colombia.
Sidas humanitära bistånd styrs av regeringens strategi
Sidas humanitära bistånd styrs av regeringens strategi för 2025–2029, som sätter det humanitära kärnmandatet att rädda liv och lindra nöd i centrum. Strategin uppmuntrar nya partnerskap för snabba, effektiva och träffsäkra insatser och stärker samarbetet med civilsamhällesorganisationer och lokala organisationer.
Så funkar Sidas humanitära bistånd
Sidas humanitära bistånd räddar liv, minskar lidande och skyddar människor som drabbas av konflikter, naturkatastrofer och andra kriser. Stödet fördelas utifrån människors behov och går till dem som är allra mest utsatta.