Vad händer med biståndet i Afghanistan?

År 2020 gav Sida totalt cirka 1 miljard kronor i bistånd till olika samarbetsorganisationer som arbetar i Afghanistan, varav 814,5 miljoner kronor går till långsiktig utveckling och resten som humanitärt stöd. Regeringen har tidigare beslutat om 3 248 miljoner kronor till Sidas arbete i Afghanistan under perioden 2021-2024.

Nej.

Under de senaste 20 åren har utvecklingen i Afghanistan förbättrats markant när det gäller demokrati, hälsa och utbildning. Det är framsteg som världens bistånd har bidragit till och som är viktiga att försvara, till exempel:

• Antalet barn som går i skolan har ökat från cirka 800 000 till över 9 miljoner. Andelen flickor har ökat från nära noll till 39 procent.
• År 2019 förväntades nyfödda barn leva åtta år längre jämfört med barn som föddes 2001.
• Mödradödligheten har mer än halverats sedan 2001.
• Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden har ökat, och de har bättre tillgång till samhällstjänster och politisk representation.
• Afghanerna har kunnat delta i flera omgångar av allmänna val - ett framsteg även om valen inte varit perfekta.
• Inkomsten per capita ökade med 75 procent mellan år 2001 och 2018.
• Afghanernas tillgång till elektricitet har ökat. 2005 hade 22,3 procent av befolkningen tillgång till el och 2019 hade 97,7 procent tillgång till el.

Sida har inga pågående projekt som kanaliserar pengar via den afghanska staten. Stödet via Världsbankens fond för återuppbyggnad, som har haft regeringen som samarbetspart, är stoppat.

Sverige vill om möjligt fortsätta stötta befolkningen så att framstegen inom demokrati, utbildning och hälsa inte utplånas. Det förutsätter dock att de organisationer som Sida samarbetar med kan fortsätta jobba i landet. Sida följer noga utvecklingen och analyserar hur de projekt vi stödjer påverkas.

De humanitära behoven i Afghanistan är enorma sedan tidigare och befaras nu öka dramatiskt. Sida har analyserat hur vi kan ställa om vårt arbete i Afghanistan för att fortsätta stödja civilbefolkningen utan att slussa pengar via staten. Vi har informerat regeringen om att det blir medel över på Asien-anslaget i år, som en konsekvens av att planerade insatser inte genomförs. Det är regeringen som beslutar om eventuell omfördelning från utvecklingssamarbete till humanitärt bistånd. I början av september beslutade regeringen att Sida ska ge ytterligare totalt 70 miljoner kronor i humanitärt stöd i Afghanistan. Det innebär att Sidas humanitära stöd i landet i år uppgår till 258 miljoner. Ytterligare 230 miljoner kronor från utvecklingssamarbetet fördelas på humanitära nödinsatser i övriga länder och regioner.

Det finns många behov i Afghanistan som inte primärt bör eller kan hanteras med humanitärt bistånd, till exempel hälsovård och utbildning. Det humanitära biståndet ska i första hand tillgodose mer akuta behov.

Vi bedömer att FN kommer att få en mer central roll i Afghanistan nu rent generellt. Vi intensifierar därför våra kontaktytor mot olika FN-organ, både de humanitära och andra. Om det blir några nya insatser via FN finns det i dagsläget inga beslut på.

Det största stödet har tidigare gått till att stärka staten så att befolkningen kan få grundläggande service. Sida har också en framträdande roll när det gäller jämställdhetsfrågor, arbetet för att öka kvinnors delaktighet i fredsprocessen, samt inom utbildning. Vi är en av få givare inom sexuell och reproduktiv hälsa, där bland annat mödravård ingår.

Sida stödjer organisationer som jobbar med såväl långsiktigt utvecklingssamarbete som akut humanitärt stöd. Många av dem är vana vid att jobba i en turbulent politisk miljö. Sida har ett nära samarbete med andra internationella aktörer och det svenska biståndet samordnas med övriga givare. Flera av organisationerna kan vi inte namnge på grund av det känsliga läget i landet.

Organisationer som får stöd för långsiktigt utvecklingssamarbete:

• Svenska Afghanistankommittén. Arbetar med skolundervisning med särskilt fokus på flickor, utbildar barnmorskor, sjuksköterskor och kvinnliga lärare och stödjer hälsokliniker.
• Unesco. Vuxenundervisning där kvinnor och män lär sig läsa och skriva. De arbetar också med att utbilda lärare, ta fram läroplaner och stödja högre utbildning.
• UN Women. Stärker flickors och kvinnors egenmakt, samt ordnar skyddsboenden för kvinnor.
• Folke Bernadotteakademien (FBA). FBA har hjälpt till att ta fram en plattform för folkets röst i fredsförhandlingarna mellan talibanerna och den förra regeringen.
• En organisation som hjälper afghanska samhällen att hålla beslutsfattare ansvariga och få tillgång till viktig information.
• En organisation som har tagit fram ett digitalt verktyg så att medborgare kan granska offentliga tjänster, rapportera problem och samarbeta med ansvariga aktörer.
• Organisationer som bedriver så kallade Community Based Education Programmes, det vill säga byskolor för barn som bor på svårtillgängliga platser.
• En organisation som motverkar hot och våld mot journalister.
• En organisation som arbetar för ett mer produktivt och hållbart jordbruk.
• En organisation som främjar kvinnors tillgång till juridisk representation och utbildar kvinnliga jurister.
• Världsbankens fond Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Obs: detta stöd var statligt och har därför stoppats, eftersom inget stöd ska gå till talibanregimen. Stärkte statliga institutioner för att kunna ge befolkningen grundläggande service. Till exempel har 6 miljoner afghaner fått tillgång till elektricitet, 20 miljoner afghaner har dragit nytta av investeringar inom vatten och sanitet, och 14 miljoner har fått tillgång till vägar

Sidas arbete i Afghanistan

Sida har inga pågående projekt som kanaliserar pengar via den afghanska staten. Tidigare fanns ett stöd via Världsbankens fond för återuppbyggnad med regeringen som samarbetspart. Världsbanken har ställt in dessa utbetalningar.

Sverige har idag inget beslut om fortsatt stöd. Fondens framtid kommer att diskuteras av de olika finansiärerna inom kort (bland annat USA, Tyskland, Storbritannien, Japan, Norge, Nederländerna, Sverige, Kanada, Frankrike, Danmark och EU).

Sida har en löpande dialog med de organisationer vi stödjer. Vi besöker deras projekt, begär in finansiella och beskrivande rapporter och gör oberoende revisioner och utvärderingar.

Sida har en oberoende utredningsgrupp som följer upp och granskar alla misstankar om oegentligheter. Våra samarbetsorganisationer blir allt bättre på att upptäcka och anmäla korruption. Det kan leda till krav på återbetalning eller rättsliga efterverkningar.

Det är i praktiken omöjligt att undvika korruptionsfall i en så korrupt miljö som den afghanska. Sidas utredningsgrupp har ett tjugotal öppna ärenden som berör Afghanistan. Det handlar bland annat om förskingring, nepotism eller sexuellt ofredande.

De organisationer som Sida samarbetar med har mycket väl utarbetade kontrollmekanismer och är därför bättre skyddade mot korruption än nationella institutioner som hanterar till exempel tullintäkter, tillståndsgivning och statliga upphandlingar.

• Så kontrollerar Sida hur biståndspengar används
• Sidas arbete mot korruption