Sidas bistånd har hjälpt miljontals krigsdrabbade människor i Ukraina

Rysslands invasion den 24 februari 2022 har radikalt förändrat livet för människorna i Ukraina och landets behov av bistånd. Fokus har flyttat från långsiktig utveckling till akut hjälp. Det ryska anfallskriget mot Ukraina har skapat en enorm förödelse, drivit fler än 14 miljoner människor på flykt och vållat stort mänskligt lidande. 

Över 17 miljoner människor, drygt 40 procent av befolkningen, är i behov av humanitär hjälp. För att lindra nöd och rädda liv har Sida under året gett ett omfattande svenskt humanitärt stöd på 545 miljoner kronor som har hjälpt miljontals krigsdrabbade människor. 

– Utan stöd hade många människor inte överlevt. De har bland annat fått vatten, mat, sjukvård, el och tak över huvudet under iskalla vintermånader. Sverige var en av de första att fördela medel till det humanitära systemet efter krigsutbrottet. Aldrig tidigare har vi gett ett så omfattande humanitärt stöd till ett land under ett och samma år, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära enhet.

Stödet till Internationella rödakorskommittén (ICRC) har under 2022 bidragit till att återställa vattenförsörjningen till 10,6 miljoner människor genom vattenrening och reparationer av vattenanläggningar. 

ICRC har även levererat medicinsk utrustning och läkemedel till 170 sjukvårdsinrättningar och gett vård till sjuka och skadade genom 62 fältsjukhus. 

ICRC har även säkerställt att 1,4 miljoner människor fått tillgång till centralvärme och levererat 550 generatorer, 75 elektriska transformatorer och 64 specialfordon, som lyftkranar och tankbilar, vilka har använts vid reparationer och humanitära transporter.

Den största mottagaren av svenskt humanitärt stöd i Ukraina har varit FN:s livsmedelsprogram (WFP). De skalade snabbt upp sin verksamhet när krisen eskalerade, i huvudsak genom livsmedels- och kontantbistånd. Varje månad har WFP nått cirka 3 miljoner människor.

Varje månad skickar WFP omkring 700 lastbilar med livsmedel till samhällen nära frontlinjen och över fyra miljoner människor har samtidigt mottagit kontantbaserad assistans.

FN:s barnfond (Unicef) har bland annat försett nästan 5 miljoner barn och kvinnor med hälsovård, delvis genom mobila kliniker. 

4,6 miljoner människor fått tillgång till rent vatten och barn har kunnat gå i skolan. Unicef har även gett psykosocialt stöd till barn och föräldrar som drabbats av våldet.

FN:s flyktingorgan (UNHCR) arbetar i östra Ukrainas krigsdrabbade områden. Det svenska stödet har bidragit till att hjälpa över 4,3 miljoner ukrainare. Människor har bland annat fått kontantstöd för att klara vintern. Stödet har även gått till att reparera hem, tillfälliga boenden och till värme. 

Genom UNHCR fick över 1,2 miljoner traumatiserade ukrainare psykosocialt stöd och behandling.

Sidas stöd till Rädda Barnen har bidragit med livräddande stöd till cirka 800 000 människor varav över hälften är barn. Det har handlat om distribution av mat, vatten, kontantstöd och att skapa trygga och säkra platser för traumatiserade barn och familjer. Arbetet har genomförts i samarbete med 27 samarbetsorganisationer runtom i Ukraina. 

Projektet Decentralisation Support Project (DSP) ställde omedelbart om sitt arbete i februari 2022. Projektet drivs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med ekonomiskt stöd från Sida. Projektet har gett råd till kommunerna för att på bästa sätt ta hand om människor som drabbats av kriget, bland annat genom insatser som skapar jobb för internflyktingar.

Berättelse om biståndet: Kommunalt självstyre bidrar till ökad motståndskraft under kriget

Sverige stödjer FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för att genomföra projektet DIA (Digital, Inclusive, Accessible: Support to Digitalisation of Public Services in Ukraine) som under 2022 har utvecklat statens digitala lösningar och verktyg för att befolkningen ska kunna ta del av samhällstjänster. Tjänsterna når även människor i de ockuperade områdena. Medborgare har fått utbildning som ökat deras digitala färdigheter.

Under 2022 har projekt PROSTO i regi av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), stöttat 26 kommuner (med en total befolkning av närmare 660 000 innan den 24 februari).

Kommuner som varit ockuperade och fått sina servicekontor förstörda och plundrade har fått hjälp att återuppta verksamheten för att kunna ge människor viktig administrativ service. De har fått hjälp med tjänster som är viktiga när de återvänder till sina hem efter att ha varit på flykt. Det har handlat om att exempelvis ersätta förlorade id-handlingar, dokument om folkbokföring, registrering av företag och egendom,

Medarbetare som arbetar vid servicekontoren har fått utbildning och psykologiskt stöd. IT-utrustning och möbler som stulits av ockupanterna har blivit ersatt. Dessutom har projektet bidragit till att förbättra kommunernas mottagande av internflyktingar och sett till att de ingår i systemen för statliga stöd och ersättningar. 

Sida har under lång tid stöttat Ukrainas kommuner att inrätta servicekontor. Fler än 500 kommuner har hittills fått stöd med detta.

Mediaorganisationer, journalister, aktivister och människorättsförsvarare utsätts i ökad utsträckning för hot och attacker i Ukraina. Sida har stöttat oberoende media för att motverka desinformation och den försämrade säkerhetssituationen för journalister under kriget.

 ”Support to Regionalisation of Public Service Media” är ett samarbete mellan Sveriges Radio (SR) och Ukrainas nationella public service (Suspilne). I arbetet ingår stöd till digitalisering och till de regionala public service-stationerna i landet.

Sida har även gett stöd till olika medieorganisationer bland annat Detektor Media som arbetar med att motverka desinformation.

Människors behov är fortsatt enorma. Fler människor riskerar att tvingas lämna sina hem. Det saknas el för att värma hus och det saknas rinnande rent vatten.

Sida fortsätter att stödja humanitära organisationer som reparerar hus och ger kontantstöd, värmeaggregat och andra förnödenheter, som Internationella rödakorskommittén (ICRC), FN:s flyktingorgan (UNHCR) och FN:s barnfond, Unicef. 

En utmaning för humanitära organisationer är att få tillträde till ryskkontrollerade områden och samhällen nära frontlinjen, där säkerhetsläget är som svårast och de humanitära behoven generellt sett är mest allvarliga.

Det svenska humanitära stödet planeras att löpa parallellt med det långsiktiga arbetet med särskilt stöd till Ukrainas EU-närmande som är centralt för både Ukraina och EU.