Så bidrar Sida på COP17 för biologisk mångfald

Biologisk mångfald är en grundförutsättning för hållbar samhällsutveckling och fattigdomsminskning. Under COP17 mellan 19 och 30 oktober arbetar Sida tillsammans med Sveriges ambassad i Jerevan för att lyfta både svenska erfarenheter och resultat från det svenska utvecklingssamarbetet.

Under 2025 uppgick Sidas finansiering till biologisk mångfald till 1,73 miljarder kronor.
Det är en minskning på 540 miljoner kronor, eller 23,8 procent, jämfört med 2024.

– Minskningen följer en internationell trend bland givare, och beror delvis på minskade anslag till strategier med miljömål, delvis på att miljöperspektivet framstår som mindre explicit i nuvarande styrning jämfört med den tidigare styrningen som lade stor vikt på biologisk mångfald, säger Titta Lassila, metod och ämnesföreträdare för klimat och miljö på Sida.

Mest riktat stöd gick till UNDP, SEI och CGIAR (globala partnerskapet för jordbruksforskning) och geografiskt sett till Kenya, Demokratiska republiken Kongo och Moçambique.

Stödet till biologisk mångfald bidrar också i stor utsträckning till klimatarbetet. Över 95 procent av finansieringen till biologisk mångfald hade även klimat utsläppsminskningar, anpassning eller både och som mål. Av all Sidas klimatfinansiering under 2025 integrerade 43 procent biologisk mångfald. Jämställdhet var integrerat i 68 procent av insatserna för biologisk mångfald.

Sida och ambassaden i Jerevan kommer att ordna ett antal panelsamtal under COP17. Ett av dem handlar om hur en cirkulär ekonomi kan bidra till att minska trycket på naturen.

Panelisterna kommer att diskutera hur återbruk och återvinning av material och näringsämnen minskar behovet av att utvinna nya naturresurser och hur en cirkulär ekonomi är positiv för såväl den biologiska mångfalden som klimatet. Samtalet kommer att modereras av Stockholm Environment Institute (SEI) och flera av Sidas samarbetspartners kommer att delta.

Ett samtal med Internationella unionen för naturvård (IUCN) kommer att handla om naturbaserade lösningar och deras roll för människor, djur och natur. Det kan till exempel handla om att anlägga en våtmark som renar vatten och skyddar mot översvämningar, i stället för att bygga ett traditionellt avloppsreningsverk.

Även Världsbanken och Armeniens miljödepartement anordnar ett samtal om restaurering av natur och hur naturvård kan bidra till gröna jobb och hållbara försörjningsmöjligheter. Kvinna till Kvinnas samtal kommer att fokuserapå hur kvinnors ledarskap bidrar till en mer inkluderande och ansvarstagande miljöförvaltning, motståndskraft mot klimatförändringar och säkerhet.

Ambassaden i Jerevan kommer också att bjuda in nyckelpartners för att diskutera hur de tillsammans kan bidra till ökade investeringar i naturbaserade lösningar.

Varje år redovisar Sida myndighetens finansiering till biologisk mångfald som en del av Sveriges gemensamma rapportering till CBD om resursmobilisering enligt det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald.

– Sidas främsta fokus på COP17 är kapacitetsbyggande och samarbete för ett evidensbaserat, transparent och inkluderande genomförande av det globala ramverket samt resursmobilisering från både offentliga och privata källor. Besluten på COP behöver ta hänsyn till att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och spridningen av föroreningar är tre stora och sammanlänkande globala utmaningar som behöver hanteras samlat, säger Titta Lassila.

En av de stora frågorna på COP17 är hur mer finansiering ska kunna mobiliseras till natur och ekosystem. Det globala finansieringsgapet uppskattas till 1 317 miljarder US-dollar per år, enligt BloombergNEF.