Kvinnor i konfliktdrabbade områden i DR Kongo får nytt hopp

Det är utmanande att jobba för långsiktig utveckling i konfliktdrabbade områden. För att lyfta DR Kongo ur den långvariga kris som landet befinner sig i krävs att humanitära-, utvecklings- och fredsaktörer koordinerar och samverkar. På så vis är det lättare att upptäcka möjliga risker och svagheter. Samtidigt som motståndskraften stärks kan de underliggande orsakerna till konflikt identifieras.

– Sverige har tagit på sig ledartröjan för den här typen av strategisk, koordinerad och operativ strategi, även kallad Triple nexus-approach, där vi bidrar med ledarskap, dialog, koordinering och finansiering, säger Kerstin Lindberg Karlström.

Av tre pilotprojekt som Sida finansierar i DR Kongo har det i Kasaïregionen – som präglats av etniska konflikter som blossar upp då och då – visat sig ge goda resultat. Där har Sverige gått in som en av de största biståndsgivarna både vad gäller humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd.

Den senaste våldsvågen inträffade mellan 2016 och 2017 då en väpnad grupp, med stöd av traditionella ledare och politiska aktörer, gjorde uppror mot staten och säkerhetsstyrkorna. Att den traditionella makten har bemötts som mer legitim än den nationella statens skiljer konflikten i Kasaï från andra i konflikter i DR Kongo, där konflikterna till stor del kretsat kring samspelet mellan makt, identitet och naturresurser. Brist på förtroende har inneburit en stor utmaning för statens auktoritet i Kasai.

I Kasaïregionen löper kvinnor och flickor stor risk att bli utsatta för sexuellt våld, men även tvångsförflyttning, förlust av värdefull egendom eller mord på en eller båda föräldrar eller makar. Unga kvinnor utsätts ofta för våldtäkt då ledare för etniska grupper försöker säkra sin ställning och tvinga fram äktenskap med någon från en annan etnisk grupp. Kvinnor som har utsatts fördrivs av sina familjer och hamnar ofta ensamma på flykt.

Det är vanligt att kvinnliga överlevare av sexuellt våld diskrimineras på grund av fördomar, förskjuts av familjen och tvingas flytta till en annan stad för att försörja sig. Svårigheten att hitta arbete lämnar många kvinnor i stor utsatthet.

På grund av kvinnors utsatta situation och de traditionella normerna är det även många kvinnor och flickor som saknar utbildning, vilket gör det ännu svårare att få en försörjning. Det är vanligt att föräldrarna väljer att enbart satsa på sina söners utbildning under förevändningen att flickor är mer lämpade att gifta sig och ta hand om barnen, men också för att deras studier knappt skulle vara till någon nytta. Som en konsekvens av detta har män blivit mer överlägsna kvinnor ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. Utbildning är det effektivaste sättet att bryta klyftan.

Genom FN:s flyktingorgan, UNHCR, stärker Sida kvinnors ställning och egenmakt genom utbildning. Hundratals kvinnor och flickor som överlevt sexuellt våld, eller riskerar att bli utsatta för det, får dessutom stöd vid inledningen av sina akademiska och yrkesmässiga karriärer.

Pauline Biongo och Rebecca Welo är två av de kvinnor som har utbildat sig till bilmekaniker genom programmet. Förutom att täckta kostnaden för utbildningen har de fått ett startkapital för att kunna komma igång med sin egen verksamhet. Tack vare programmet jobbar både Pauline och Rebecca i dag i ett garage i Kasaïregionens huvudstad Kananga.

Sidas bistånd bidrar till att stärka människors motståndskraft och bygga fred. Detta görs genom flera olika samarbeten med organisationer på plats i landet. En av organisationerna - Interpeace - arbetar med att återställa tilliten mellan de nationella myndigheterna och den traditionella makten i Kasaïregionen - då motsättningar dem emellan tidigare varit grogrunden för konflikt och stridigheter.

I workshops tillsammans med civilsamhället, politiker och akademin diskuteras exempelvis demokratiska problem i regionen. Interpeace underlättar dialogen och medlar för försoning och social sammanhållning. Det ökar chanserna för att freden bevaras.

I ett annat projekt arbetar Interpeace tillsammans med UN Women och andra fredsbyggande organisationer för att stärka kvinnors och flickors roll i fredsbyggandet och den sociala sammanhållningen i regionen. Att fler kvinnor och flickor deltar har en central betydelse i arbetet för fred då de är särskilt utsatta under konflikter.

I byn Tshikapa skapas förändring som håller över tid och gör det möjligt för människor att bo kvar och förbättra sina levnadsvillkor och hälsa. Det leder till att socialt utanförskap minskar och förebygger därmed att nya konflikter uppstår. På så vis ökar det även möjligheterna att samhällen klarar sig bättre i krissituationer.

Stödet till FN:s barnfond, Unicef, har gjort stort avtryck, inte minst för kvinnor som ofta är de som ansvarar för mat, vatten och barn i familjerna. I skolan har de byggt ordentliga toaletter, skapat stationer för handtvätt utanför alla klassrum och ökat kunskapen om sanitet (toaletter, avlopp och avfallshantering).

Therese Basua-Beya, är chefssjuksköterska på vårdcentralen i Tshikapa. Hon berättar att vårdcentralen numera har fått ett solpanelsdrivet kylskåp så att vaccin kan förvaras säkert och ett vaccinationsprogram för alla barn går att genomföra.

– Innan kylskåpet vaccinerades nästan inga barn i byn och många blev sjuka i sjukdomar som hade kunnat förebyggas. Nu ingår alla barn i vaccinationsprogrammet, säger Therese Basua-Beya.

Unicef har också möjliggjort digital födelseregistrering och tillväxtkontroll så att man enkelt kan följa upp dessa direkt i byarna. I tillväxtkontrollen, som görs på barnen var tredje månad upp tills att de är fem år, ser man att många barn lider av undernäring och kan då vidta åtgärder. Undernäringen beror främst på att många föräldrar saknar kunskap och resurser att odla varierade grödor och se till att barnen får i sig en varierad och näringsrik kost. Föräldrarna till de mest undernärda barnen får komma till vårdcentralen flera gånger i veckan och lära sig att göra billig och näringsrik mat som barnen äter.

Då barnäktenskap är vanligt är många av de som besöker vårdcentralerna unga mödrar som saknar stöd från sina män. En del av dem har fått barn i samband med sexuellt våld och saknar stöd från sina familjer. Unicef stöttar dessa mammor och deras barn och förändrar attityder hos män.

Byns ledare Emmanuel Kamenga Biakalua visar stolt upp en vattenstation som är centralt placerad i byn. Tidigare fick invånarna, ofta kvinnor, gå långt för att hämta vatten i vattendrag där vattenkvaliteten var dålig. Nu finns en vattentank som leder rent vatten till skolan, vårdcentralen och till flera vattenstationer runt om i byn. Det tillsammans med hälsoarbetet har gjort att färre människor blir sjuka.

– Ser ni inte! Nu har vi rinnande och rent vatten! utropar Emmanuel Kamenga Biakalua.

Foto högst upp på sidan: en kvinna och en flicka promenerar i staden Kananga, Kasaïregionen i DR Kongo. Foto: Anna Nylander, Sida