Film
Möt Ludmila, Larissa och Andrei
2022 flydde många människor från kriget i Ukraina till Moldavien. Ludmila, Larissa och Andrei är tre av dem.
Speltid: 2m11s
Berättelser om biståndet
När Ryssland invaderade Ukraina flydde många människor utomlands, de flesta till näraliggande länder. Moldavien, Europas fattigaste land, har med stöd från bland annat Sida, tagit emot över 100 000 människor. Strax över en miljon människor har passerat och fortsatt till EU, särskilt till Rumänien. Men de som stannar i trygg förvissning om närheten till hemlandet, integreras på landsbygden i Moldavien. En av dem är Ludmila Prodan.
Ludmila Prodan
Foto: Teamwork/Sida
I det akuta läget 2022 ställde många av de program och projekt som Sida stödjer i Moldavien om för att hjälpa sina grannar. Det gällde även den moldaviska civilsamhällesorganisationen för miljöfrågor, EcoVisio. De prioriterade om sin verksamhet när Ryssland invaderade Ukraina. Sida stöttade arbetet med att erbjuda människor som tvingats fly från från Ukraina en tillvaro i fred, på landsbygden, i fem byar. En av dessa byar är Volintiri, i Stefan Voda-distriktet, där EcoVisio delat med sig av både boende, stöd och samvaro med bybor.
– När vi började bestämde vi oss för att först hjälpa människor och sen fortsätta med miljöfrågorna eftersom människorna är viktigast, säger Ina Hincu, EcoVisios koordinator i Volintiri i sydöstra Moldavien. EcoVisios uppdrag är att lösa miljöproblem så organisationen bestämde sig för att hjälpa människor som flytt med miljövänliga metoder.
Volintiri ligger 4 mil från den ukrainska gränsen och staden Odessa. Moldavien tog emot upp till 110 000 ukrainare vid krigsutbrottet 2022. Av dem är cirka 100 000 kvar i dag.
Ludmila Prodan
Foto: Teamwork/Sida
Film
2022 flydde många människor från kriget i Ukraina till Moldavien. Ludmila, Larissa och Andrei är tre av dem.
Speltid: 2m11s
EcoVisio har, med husägarnas samtycke, restaurerat och vinterbonat bostäder med ekologiska material som upplåtits till människor som flytt. De har omhändertagit barn och gamla, ordnat språk- och yrkesutbildningar. I dag har många ukrainare lämnat byn för att åka vidare, eller tillbaka. Men några, framför allt äldre personer, är kvar.
– Moldavien lyckades ta hand om så många människor från Ukraina tack vare stöd från internationella givare och samarbetspartners som snabbt identifierade Moldaviens roll i att stötta människor som flydde konflikten mellan Ryssland och Ukraina. En del som kom hit fick hjälp att hitta jobb och andra fick yrkesutbildning, säger Igor Afteniuc, handläggare vid Sveriges ambassad i Chisinau
Ludmila Prodan är en av dem som stannat kvar i Volintiri sedan våren 2022. Hon har kunnat resa tillbaka till Ukraina två gånger. När hon kom tillbaka till Volintiri fick hon veta att hennes stad, Pervomaysk i Mycolaev regionen, hade bombats av Ryssland. Hon kommer inte åka tillbaka. Det här är hennes liv nu.
Ludmila Prodan bor med sin dotter, sin svärson och hans mamma som är sjuk. Deras hus har fått en solcell för varmvatten av EcoVisio. Den sitter på taket och värmer inte huset men de är mycket glada att de har varmvatten. Genom stödet går hennes dotter utbildning till hårfrisörska i huvudstaden Chisinau. Det passar bra för det är något som Volintiri behöver.
– Jag saknar Ukraina mycket och vill åka tillbaka. Men jag har ingen kvar där. Jag är änka. Min make är begravd där. Han väntar inte på mig, säger Ludmila Prodan.
Ludmila Prodan är en av dem som bor kvar i byn Volintiri som ligger 4 mil från Ukrainas gräns. Genom organisationen EcoVisio kan hon bo i ett vinterbonat hus med solcell och dottern kan utbilda sig till hårfrisörska - ett yrke som behövs i byn. Foto: Teamwork/Sida
Men det är ett problem för Moldavien att befolkningen minskat sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Det beror på att många unga lämnar landet för att söka sig en bättre framtid i Europa och att fler avlider än föds. Landet är delvis beroende av penningöverföringar från dem som flyttat. En klar majoritet av landets invånare är moldaver men här lever också minoriteter av ryssar och ukrainare.
– Det var mest kvinnor som flydde eftersom män inte tillåts lämna Ukraina. Moldavien lider stor brist på arbetskraft. Och det är nödvändigt att kunna prata rumänska på en viss nivå för att kunna få ett bättre erbjudande om arbete. Men vi ordnar även språkkurser i rumänska, säger Vladimir Ternavschi, VD EcoVisio.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är konfliktperspektivet centralt. Det internationella samfundet, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och samhällen har aktivt deltagit i arbetet med att hjälpa människor på flykt. Stödet har ofta fokus på kvinnor och flickor på flykt eftersom fattigdomen och sårbarheten för klimatförändringarna är stor bland kvinnor på landsbygden.
Kriget tvingade miljoner ukrainare att lämna sina hem, många av dem flydde till Moldavien och fann skydd i städerna eller på landsbygden. Projektets uppgift blev att göra livet drägligt för dem som flytt och integrera dem i de fem utvalda byarna.
– I början åkte vi till gränsen och hämtade familjer som hade behov av boende. Vi löste problemen som uppkom tillsammans. När något behövde fixas, då löste vi det genom att hjälpas åt i byn och med stöd av EcoVisio, berättar Ina Hincu.
Larysa Cherkasova och Andrei Khoma flydde under krigets andra dag tillsammans med sin gravida dotter Katya, hennes make och deras son. De körde från Odessa till Volintiri i sin gamla bil, full med vattendunkar. Det var innan förbudet för män att lämna landet trätt i kraft. De har inte kunnat återvända till Odessa och till sitt hem nära havet sedan dess.
Det är fridfullt här
Larysa Cherkasova och Andrei Khoma flydde från sitt hem i Odessa under krigets andra dag. Nu bygger de upp sitt liv i Moldavien, men längtar tillbaka till nära och kära i Ukraina. Foto: Teamwork/Sida.
I dag bor de i ett hus som har renoverats och isolerats av EcoVisio. Andrei hjälper andra med att renovera och fixa saker i deras hus. De är glada över att att kunna föda upp kycklingar och få gratis ägg till frukost varje dag. Andrei har planterat ett vårdträd framför huset i hopp om en bättre framtid. De har lärt känna grannar och andra bybor genom organisationen.
– Byborna tar hand om oss. Folk är snälla och allt är fridfullt här, säger Andrei Khoma.
Deras dotter bor nu i Holland med sin man. Svärsonen härstammar från Transnistrien (en utbrytarregion i Moldavien) och hans familj är ryssvänlig, liksom många andra i den regionen. Därför kan Andrei och Larisa inte söka någon hjälp från sina släktingar där. Kriget splittrar inte bara länder utan också familjer.
– Vi vill åka tillbaka till Ukraina. Det är där våra släktingar och nära vänner finns, där är vårt hem. Att bara lämna det så där, det kan vi bara inte, tillägger Larisa.
Moldavien är Europas fattigaste land och ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina. Sedan juni 2022 är Moldavien ett kandidatland för EU-medlemskap, vilket driver på förändringar och reformer bland annat för att förbättra rättsväsende, handel, offentlig förvaltning och bekämpa korruption.
Moldavien är ett av de länder som drabbats hårdast av kriget i Ukraina. Trots ett flertal kriser så fortsätter Moldavien att ta emot människor som flyr kriget i Ukraina och landet förbereder sig för att kunna ta emot många fler människor.
Att skapa fred har blivit en central fråga. Sidas bistånd ska minska spänningar och utveckla rättsstaten. Sida stödjer arbetet för minskad korruption och diskriminering samt ökad jämställdhet och utveckling av klimat- och miljöarbetet i landet.
Sidas arbete i Moldavien bidrar till att skapa förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck att få det bättre.
Öka människors motståndskraft mot klimatförändringar och verka för en hållbar användning av naturresurser. Sedan kriget bröt ut är deras mål att förbättra levnadsvillkoren och livskvaliteten för människor på landsbygden i Moldavien och de människor som har flytt från Ukraina samt deras integration i byarna.
1 165 000 SEK fördelat på fem byar i Moldavien under 2022.
Bland annat gemensamma måltider och andra tillställningar för ukrainare och bybor för att skapa kontakt, bygga gemenskap och förtroende. Leksaker har köps in för att sysselsätta barnen.
Husen har vinterbonats med ekologiska metoder och försetts med solcell för varmvatten.
Komposter har anlagts och växthus med bevattningssystem har byggts upp där invånarna i byarna kan odla grönsaker.
Utbildningar i jordbruk, solenergi, värmeisolering och regnvatteninsamling. Även erfarenhetsutbyte om jordbruk och trädgårdsodling.
Hushåll har genomfört energieffektivisering, samla in regnvatten, solcellsuppvärmning av vatten.
Utbildning i rumänska för att kunna söka kvalificerade arbeten. Några får yrkesutbildning baserat på byarnas behov.
Uppdaterad: 22 januari 2024
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning