Fler människor på flykt
Fler människor än någonsin befinner sig på flykt på grund av fler väpnade konflikter och allvarliga effekter av klimatförändringar, som extrem torka och översvämningar. Bilden är ifrån flyktinglägret Ajuong Thok i Sydsudan där människor, till följd av covid-19, håller avstånd vid utdelning av mat och tvål. Foto: FN:s flyktingorgan (UNHCR)
Särskilt allvarligt för låginkomstländer
2022 är det halvtid i arbetet för att uppnå Globala målen för hållbar utveckling. Alla FN:s medlemsländer har kommit överens om att vi tillsammans ska få bort den extrema fattigdomen, uppnå fred och rättvisa, respektera alla människors rättigheter och lösa klimatkrisen till år 2030.
I år är första gången på över trettio år som utvecklingen i världen gått bakåt två år i rad. Nio av tio länder har backat i index för mänsklig utveckling under 2020 och 2021.
Detta är särskilt allvarligt för långinkomstländer som saknar motståndskraft för ännu en chock
Fler människor än någonsin befinner sig på flykt. Det beror på att mängden väpnade konflikter har ökat, men också på mer allvarliga effekter av klimatförändringar, som extrem torka, översvämningar och skadeinsekter. Allt fler människor kan inte äta sig mätta.
Stigande inflation och lånekostnader pressar den globala tillväxten som ser ut att bli lägre än förväntat i år och fortsätta neråt 2023, enligt Internationella Valutafonden (IMF). Rysslands invasion av Ukraina har förvärrat den situation som uppkom under pandemin med höjda priser på mat, energi och bränsle och begränsningar i den globala handeln och inflation.
– Detta är särskilt allvarligt för långinkomstländer som lider av pandemins ekonomiska konsekvenser och saknar motståndskraft för ännu en chock, säger Susanna Gable, chefsekonom på Sida.
I takt med att rikare länder återhämtar sig efter pandemin har låginkomstländer begränsade resurser för de nödvändiga investeringar som behövs för att bryta sig ur bakslaget. Återhämtningen efter pandemin går långsammare ju lägre inkomstnivå landet har.
Ingen ska lämnas utanför
Biståndet är tillsammans med annan finansiering ett viktigt bidrag för att nå Globala målen för hållbar utveckling. Globala målens paroll 'Leave no one behind' - betyder att ingen ska lämnas utanför, att alla människor överallt ska inkluderas och ta del av utvecklingens framsteg.
Vi måste fokusera på att minska fattigdomen och se till att försörjningen förbättras för dem som har det svårast
– Alla FN:s medlemsländer har kommit överens om att inte lämna någon bakom oss, så vi måste fokusera på att minska fattigdomen och se till att försörjningen för de människor som har det svårast också förbättras, säger Susanna Gable.
Skapa möjligheter för människor att själva förbättra sina liv
Grundläggande för Globala målen är att alla deltar och samarbetar: politisk ledning, myndigheter och andra samhällsaktörer. Agenda 2030 ställer höga krav på att alla politikområden ska samverka för att bidra till att uppnå målen. Inga beslut får motverka målen.
Sidas uppdrag är att bidra till att minska fattigdom och förtryck i världen. I samarbete med organisationer, myndigheter och företag investerar vi i en hållbar utveckling för alla människor.
Sida arbetar med olika metoder och i olika delar av världen med samtliga Globala mål.
Programmen och projekten stödjer demokrati, jämställdhet, ekonomisk utveckling som kommer alla människor till del och en hållbar och fredlig värld. Vi räddar också liv och lindrar nöd genom humanitärt bistånd till människor som har drabbats av väpnade konflikter, naturkatastrofer och andra krissituationer.
Det svenska biståndet ger människor som lever i fattigdom och förtryck möjlighet att själva förbättra sina liv vilket skapar goda förutsättningar för utveckling.
MÅL 1: Ingen fattigdom
Fattigdom betyder mer än att inte ha pengar. Det handlar också om att inte ha frihet, inte kunna vara med och bestämma, inte vara frisk, inte ha utbildning eller att inte känna sig trygg. I dag lever 1,3 miljarder människor i multidimentionell fattigdom. Hälften av dem är under 18 år.
Flera tusen människor dör varje dag för att de inte har mat, för att de inte kan få vård när de är sjuka, för att det är krig och våld och för att de inte har rent vatten. Sedan år 2000 har den extrema fattigdomen* minskat till hälften, men fortfarande är cirka 700 miljoner människor extremt fattiga i dag, 8,7 procent av världens befolkning. Mål 1 handlar om att man ska ta bort all fattigdom. Att alla människor ska få ha ett bra och tryggt liv.
*Extrem fattigdom: att leva på mindre än 2,15 USD om dagen.
Världsfattigdomsdagen 2022
Världsfattigdomsdagen - är den internationella FN-dagen för att utrota fattigdomen. Fokus för 2022-2023 är värdighet för alla människor och det som världens länder gör tillsammans för social rättvisa, fred och planeten.
Rapporter om situationen i världen
Varje år ger FN:s utvecklingsprogram (UNDP) ut en rapport om länders utveckling utifrån hälsa, utbildning och levnadsstandard.
FN:s rapport som visar hur det går för de 17 Globala målen utifrån de senast tillgängliga uppgifterna och uppskattningarna.
Globala målen
År 2030 ska ingen människa leva i extrem fattigdom och alla människors rättigheter ska respekteras. Klimatkrisen ska vara löst och fred och rättvisa ska råda. Planen kallas Agenda 2030 och antogs av FN:s medlemsländer 2015. Den består av 17 Globala mål och 169 delmål, och är den mest ambitiösa planen för hållbar utveckling hittills.