Två sorters bistånd

Utvecklingssamarbete handlar om att långsiktigt bekämpa fattigdom och verka för att länder ska bli mer demokratiska. Insatserna bygger på fleråriga strategier som beslutas av Sveriges regering.

Det svenska utvecklingssamarbetet består av flera tusen program och projekt som pågår samtidigt, och ges i olika former till organisationer, länder och regioner. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet genomförs bilateralt eller multilateralt.

Drygt 40 procent av Sidas utvecklingssamarbete är multilateralt, vilket innebär att stödet ges till internationella organisationer. De i sin tur fördelar stödet mellan länder och regioner.

Det multilaterala samarbetet sker främst via olika FN-organ som till exempel: 

• FN:s utvecklingsprogram UNDP
• FN:s barnfond Unicef
• FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO
• FN:s befolkningsfond UNFPA
• Världshälsoorganisationen WHO
• UNOCHA som samordnar det akuta humanitära arbetet

Sverige bidrar även till Världsbankens verksamhet och till EU-ländernas gemensamma utvecklingssamarbete.

Sida och Utrikesdepartementet (UD) har hand om det multilaterala utvecklingssamarbetet.

Den största delen av Sveriges bistånd går till stöd direkt från Sverige till ett land eller en region. Detta kallas för bilateralt bistånd.

Detta stöd hanteras i huvudsak av Sida och går till olika projekt och program i samarbetsländerna. Stödet kan även gå via svenska enskilda organisationer som har ett avtal med Sida (som kallas för strategiska partnerorganisationer). Stödet kan också gå genom myndigheter och vid enstaka tillfällen via företag.

Det bilaterala stödet går till 36 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa.

Sveriges utvecklingssamarbete har fokus på de teman som man anser är särskilt viktiga för att bekämpa fattigdomen i världen (till exempel demokrati, jämställdhet, klimat och fredliga och inkluderande samhällen).

Vilka teman som är i fokus avgörs av hur situationen i samarbetslandet ser ut och var stödet behövs som mest. Sida kan exempelvis arbeta med infrastruktur, hälsa och mänskliga rättigheter i ett land och i ett annat land fokusera på miljö, klimat och energi.

Förutom samarbeten direkt med ett land bedriver Sida också regionalt utvecklingssamarbete i Afrika, Asien, Mellanöstern och Nordafrika samt Europa.

Humanitärt bistånd ska rädda liv, lindra nöd och upprätta värdighet för människor som drabbas i väpnade konflikter, naturkatastrofer och andra krissituationer. Humanitärt bistånd är nödvändigt i utdragna kriser, vid katastrofsituationer som uppkommer hastigt och i kriser som förvärras.

Det akuta humanitära stödet ges i form av mat, näringstillskott, husrum och tillgång till vatten och sanitet. Det kan även handla om att stötta grundläggande sjukvård eller utbildning.

Det humanitära biståndet innehåller även skyddsinsatser, som exempelvis kan handla om att evakuera människor från en krigszon, att ge människor tillfälligt boende eller att göra det möjligt för flyktingar att kunna registrera sig.

• Humanitet: Mänskligt lidande ska lindras varhelst det finns. De drabbades värdighet och rättigheter måste respekteras och skyddas.
• Neutralitet: Humanitära aktörer får inte delta i konflikter eller välja sida i politiska, religiösa eller ideologiska kontroverser.
• Opartiskhet: Humanitärt arbete ska vara oberoende av faktorer som exempelvis etnisk tillhörighet, kön, nationalitet, religion eller politisk tillhörighet. De mest akuta behoven ska alltid prioriteras.
• Oberoende: Humanitära insatser ska vara oberoende av andra aktörers politiska, ekonomiska eller militära intressen.

De humanitära principerna på OCHA:s webbplats (på engelska)

Alla humanitära insatser har ett jämställdhetsperspektiv – det innebär att de tar hänsyn till alla människors olika behov och förutsättningar. Exempelvis utsätts flickor för sexuellt våld i krigsområden i större utsträckning medan pojkar och män i högre grad utsätts för våld med dödlig utgång, som till exempel massavrättningar.

Sidas insatser planeras och genomförs i samarbete med några av världens ledande humanitära organisationer, som alla arbetar i nära samarbete med lokala organisationer och aktörer, eftersom det är de som har den bästa kunskapen om den humanitära situationen i ett specifikt område.

Det är FN som har ansvaret att samordna humanitära insatser. Sida ger i första hand humanitärt bistånd till organisationer som är med i FN:s samordning. Det humanitära biståndet grundar sig i den internationella folkrätten som exempelvis talar om hur stater får agera gentemot varandra. Mänskliga rättigheter är också en viktig del av folkrätten.

Sidas humanitära bistånd sker jämte och i samverkan med det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Samverkan handlar om att på längre sikt stärka människors och samhällens förmåga att skydda sig mot och återhämta sig efter kriser och katastrofer.

Via EU stödjer Sida ett flerårigt program i Jemen. Programmet har som mål att stärka samhällenas motståndskraft mot konflikter, klimatförändringar och matbrist. Syftet är också att skapa arbetstillfällen. Det kan till exempel vara inom odling, boskapsskötsel, mjölkproduktion eller genom att ge barnmorskor vidareutbildning. 

Programmet vänder sig främst till särskilt sårbara grupper, såsom arbetslösa ungdomar, kvinnor, minoriteter och internflyktingar. Inom programmet genomförs även medling i tvister kring mark och vatten.

Sidas bilaterala och regionala utvecklingssamarbeten samt humanitära stöd